Coltan och andra metaller som finns i våra mobiltelefoner är både en av de grundläggande orsakerna bakom kriget i Kongo och det som till stora delar finansierar konflikten och därmed det massiva sexualiserade våldet mot kvinnorna.

Nyligen drev president Obama igenom en lag i USA som tvingar företag och teknikproducenter att tydligt deklarera om det finns mineraler och metaller från Kongo eller grannländer i deras produkter. En liknande lag borde vara en självklarhet i Sverige och inom EU.

Om EU likt USA lagstiftade om ursprungsmärkning för mineraler i mobiltelefoner skulle det vara ett mycket viktigt steg. Dessutom skulle det möjliggöra för oss konsumenter att ta vårt ansvar, något som är svårt i dag.

Sexuellt våld i krig har uppmärksammats under senare år, inte minst kopplat till de förfärliga brott som fortfarande begås i östra Kongo. Nya rapporter visar att våldtäkterna åter ökar. Över 500 kvinnor och barn, några så unga som sju år, våldtogs under juli och augusti. Trots den största FN-missionen genom tiderna och trots stor internationell närvaro upplever kvinnorna i Kongo att de lämnas ensamma – att inget görs.

Vi kan prata, prata, prata – men ingen lyssnar på oss, säger en kongolesisk kvinna i dokumentären Kvinnornas krig av Marika Griehsel, som vi visar i dag på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. I filmen möts kvinnor som arbetade med våldtäktsoffer under kriget på Balkan och deras kollegor i dagens Kongo.

Men för att förändring ska ske måste lösningarna vara långsiktiga och de måste bygga på kvinnornas egna önskemål. De behöver såväl akut medicinsk och psykosocial hjälp som kompensation och återupprättelse via domstolar och aktiva åtgärder mot straffriheten. Men de behöver också ges en plats och en röst i kommande freds-och återuppbyggnadsprocesser i Kongo-Kingshasa. Det handlar både om demokrati och om att uppnå bra och hållbara lösningar.

Av erfarenhet vet vi att kvinnogrupper kan spela en konstruktiv roll för freden, se bara på Nordirland och Liberia. Patriarkala synsätt marginaliserar tyvärr ofta kvinnors fredsinitiativ.

Därför krävs nu nya grepp. FN:s egna siffror talar sitt tydliga språk: I de fredsförhandlingar som skett mellan 2000 och 2008, och där det finns uppgifter om kön på deltagarna, har endast 6 procent varit kvinnor.

Detta har föranlett Margot Wallström, FN:s särskilda representant för frågor som rör sexuellt våld i krig, att gå ut och kräva kvotering . Kvotering av kvinnor till beslutande församlingar ger resultat. Det har bevisats vid åtskilliga tillfällen världen över, till exempel när det gäller parlamentariska församlingar. Parallellt med detta måste stödet till kvinnorättsaktivister och deras organisationer öka, både politiskt och ekonomiskt. De spelar en avgörande roll för att driva på utvecklingen för kvinnors rättigheter och deltagande

Inför 10 årsdagen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 måste Sverige därför särskilt lyfta följande inom EU-samarbetet:

* Lagstiftning inom EU om ursprungsmärkning för mineraler i mobiltelefoner.

* Kvinnor måste ges plats i fredsförhandlingarna. Facit visar att utvecklingen inte har gått framåt och därför behöver kvotering införas.

* Ökat stöd till kvinnorättsaktivister och till kvinnors egna organisationer.

Lena Ag

generalsekreterare Kvinna till kvinna

Denis Mukwege

chefsläkare Panzisjukhuset i Bukavu, Kongo