Tulla inte på biståndet
Sedan 2006 har regeringen tagit 13 miljarder från det svenska biståndet till andra budgetposter. Det går inte att förvänta sig resultat i fattiga länder om givarländerna använder biståndet för egna syften, skriver Bo Forsberg och Magnus Walan, Diakonia.
Relaterat
Alliansen har markerat tydligare än tidigare regeringar vikten av att varje biståndskrona skall göra nytta. Både ur den svenska skattebetalarens perspektiv men också ur mottagarens – ”den fattiga människans perspektiv”. Båda skall veta att pengarna hamnar rätt. Diakonia välkomnar detta förhållningsätt. Med regeringens betoning på krav på reslutat och transparens för medborgarna finns det skäl att undra om biståndsmedel används på ett sätt som motsvarar de mål riksdagen satt upp.
Diakonia kritiserade förra regeringen för att använda bistånd till att subventionera andra budgetposter i Sverige. Under den här regeringen har de så kallade avräkningarna från biståndsbudgeten närmast exploderat. Sedan 2006 har inte mindre än sammanlagt 13 miljarder tagits från biståndet till att täcka upp andra budgetposter, såsom exportkreditskulder, migrationskostnader och UD administration. Dessa 13 miljarder redovisas enbart i ett par rader i varje statsbudget. Jämför man med år 2005 har avräkningarna i förhållande till biståndsramen ökat med 100 procent för flyktingskostnader i Sverige, utan att antalet asylsökande har ökat i samma omfattning. Detta gäller även för UD:s administration.
Regeringen har beslutat om ett nytt system där biståndet ska finansiera UD:s olika kostnader, något som visas tydligt av de handlingar Diakonia fått tillgång till. Vi tycker det är självklart rimligt att ambassader i fattiga länder som handlägger bistånd ska kunna delfinansieras med bistånd. Men enligt regeringens nya system tar UD schablonmässigt ut fem procent av förvaltningskostnaderna för många ambassader i världen från biståndet, även där vi inte har något bistånd att tala om. Detta gäller bland annat ambassader i Tokyo (2 654 774 kronor), Ottawa (707 063 kronor), Canberra (657 526 kronor), Abu Dhabi (447 000 kronor) och Reykjavik (248 000 kronor).
En fråga om trovärdighet
Vi på Diakonia, som har en lång erfarenhet av biståndsarbete, vet att bistånd gör skillnad och behövs. Vi vill att det ska formas utifrån de fattiga människornas behov och väcka debatt kring detta. Därför anser vi att givarländer som Sverige, om de vill vara trovärdiga, inte ska använda bistånd för att täcka andra budgetsposter som inte kan värderas mot biståndets mål. Det går inte att förvänta sig resultat av biståndet i fattiga länder om givarländerna använder biståndet för egna syften, såsom utgifter till svenska flottambassader.
Med samma måttstock som vi kritiserade förra regeringen, måste vi konstatera att denna regering trots sina ord och deklarationer om motsatsen, snarast ökat på urholkningen av biståndet.
Bo Forsberg
generalsekreterare Diakonia
Magnus Walan
policy och opinionsbildning Diakonia










Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

