Karin Olsson skriver att narkotikamissbrukare borde erbjudas sprututbyten då bland annat studier från WHO hävdar detta är en effektiv metod för att stoppa spridning av bland annat hiv. Emellertid är WHO:s syn omstridd i forskarvärlden. Studierna om sprututbyte har kritiserats, bland annat av Norah Palmateer med flera, som gått igenom samtliga forskningsstudier fram till 2007 och funnit att de flesta inte fyller kraven på god vetenskaplighet och att det inte har bevisats att sprutbyte har en skyddande verkan mot hiv-smitta och hepatit c.

Inte heller Socialstyrelsens utvärdering har visat att sprutbyte i sig skyddar mot hiv-smitta bland injektionsnarkomaner. Vidare har Nils Stenström presenterat en studie som inte ger stöd för att sprututbytesprogrammet i Malmö har en hiv-preventiv effekt. Malmöregionen har idag de högsta narkotikarelaterade dödstalen i Sverige trots att man där delat ut sprutor i över 20 år. I Göteborg, där man inte delar ut sprutor, är dödligheten inte ens hälften så stor.

Förutom vetenskaplig tveksamhet kan sprutbytesprogram ge dubbla signaler till missbrukare och uppfattas som att samhället ger stöd till missbruk. Vi anser att Göteborgs stad inte ska stödja kriminella handlingar, utan att de som lider av narkotikamissbruk i stället ska få hjälp genom vårdprogram och andra insatser för att bryta missbruket. Att dela ut sprutor är ingen hjälp till missbrukare, snarare tvärtom.

Jonas Ransgård (M)

kommunalråd i Göteborg

Christer G Wennerholm (M)

förste vice ordförande i Stockholms läns landsting, ordförande i Öppna moderater

Hampus Magnusson (M)

ordförande i Muf Göteborg