Behovet av begriplig och mottagaranpassad information regleras på många håll i svenska lagar och förordningar. Vi kan bland annat läsa om det i förvaltningslagen, språklagen och den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Sverige har också undertecknat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som säger att alla har rätt att kunna ta del av samhällsinformation. Offentlighetsprincipen slår fast att allmänheten ska ha god insyn i myndigheternas arbete. För att det ska vara möjligt måste myndigheternas information vara begriplig.

En relativt enkel och billig tillgänglighetsåtgärd, som har stor betydelse för den fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning som har lässvårigheter, är att myndigheterna informerar på lättläst svenska. Ändå saknar så många som två av tre myndigheter en lättläst länk på sin webbplats första sida. Det visar en undersökning som Centrum för lättläst har gjort. Utvecklingen går alltför långsamt. Att regeringen inte har påskyndat arbetet är oroväckande och kan uppfattas som att den inte tar rätten till tillgänglig samhällsinformation på allvar.

Ett valår som detta gör frågan om lättläst samhällsinformation ännu mer angelägen. Yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på lika villkor är avgörande för att ett val ska vara demokratiskt. Grupper som är i behov av lättlästa texter sammanfaller med de grupper som inte röstar i val.

Tillgänglighet är en mänsklig rättighet. Tillgänglighet är också en förutsättning för att vårt demokratiska system ska fungera. Alla människor har rätt att vara delaktiga samhällsmedborgare utifrån sina egna förutsättningar. Att informera på lättläst svenska kan knappast vara en av de tyngsta och mest kostsamma arbetsuppgifter en myndighet har. Man kan ju undra varför det går så långsamt.

Bror Tronbacke

direktör Centrum för lättläst