Denna vecka har tusentals unga med hjärtat till vänster samlats till en valupptakt i Strömstad, för att umgås, lyssna på musik och tillsammans vässa argumenten inför valrörelsens slutspurt. Många av ungdomarna gick ut gymnasiet i våras, när syrenen blommade och luften var fylld av förväntan. Tyvärr riskerar deras förhoppningar att ha vissnat lika snabbt som syrenbuskarna. För samtidigt som Sverige – för andra året i rad – har en rekordstor årskull elever som precis lämnat gymnasiet så ligger den svenska ungdomsarbetslösheten benhårt förankrad i det europeiska bottenskiktet.

Tragisk start i livet

Att unga människor startar sina liv i arbetslöshet och med förlorad framtidstro är tragiskt. SSU och IF Metall har vid flera tillfällen påtalat för regeringen att det krävs särskilda satsningar för att lösa ungdomsarbetslösheten. Regeringens svar på frågan har varit den så kallade ungdomsgarantin. När SSU lät Sifo göra en oberoende och omfattande undersökning för att klargöra ungdomsgarantins effekter visade det sig följande:

Var fjärde deltagare gav ungdomsgarantin det allra lägsta betyget och menade att den inte hade uppfyllt sitt syfte. Bara sex procent gav ungdomsgarantin det högsta betyget. Mest oroande av allt var dock att 64 procent av ungdomarna inte fick något arbete genom ungdomsgarantin. Att kalla ungdomsgarantin för en garanti är med andra ord rena lurendrejeriet. I själva verket är den inte ens en halvgaranti för att få ett jobb.

Tar regeringen verkligen ungdomsarbetslösheten på allvar? Tidigare har vi från Fredrik Reinfeldt fått höra att ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla och från Jan Björklund att unga ska konkurrera genom att erbjuda sig att jobba för lägre löner. Maud Olofsson vill inte bara att unga ska acceptera lägre löner utan också sämre anställningsskydd och hennes ungdomsförbund går ännu längre. ”Skrota LAS”, är ett av budskapen i deras valkampanj. ”Fuck facket 4-ever”, är ett annat.

Inte seriösa idéer

Vi, IF Metall och SSU, ser inte dessa idéer som seriösa och konstruktiva inlägg i debatten om ungdomsarbetslösheten. Däremot förstår vi varför arbetsgivarna hoppas på en borgerlig valseger i höst.

Lägre löner och sämre anställningsskydd för unga skulle självklart ge rejäla vinster i arbetsgivarnas fickor, men inte skapa fler jobb på arbetsmarknaden eller bättre möjligheter för ungdomar. I stället skulle de unga bli ännu mer utsatta för arbetsgivarnas godtycke än de redan är i dag. Dessutom skulle unga bli fattigare – och det finns som bekant varken några ungdomshyror på bostadsmarknaden eller ungdomspriser i matbutikerna.

Vi, IF Metall och SSU, vill inte se ett samhälle som byggs utifrån att vi konkurrerar med låga löner och där olika åldersgrupper ställs mot varandra. Vi accepterar inte heller förvanskningar av fakta, som att ungdomsarbetslösheten skulle beror på att de unga har för bra villkor på arbetsmarknaden. Nej, grundproblemet är i stället att de unga har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Därför krävs en mängd riktade insatser för att komma tillrätta med problemet.

För det första: många ungdomar har bristande utbildning. Vi vill därför se ett särskilt Ungdomslyft där långtidsarbetslösa mellan 20 och 24 år kan komplettera sina ofullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Vi vill också se fler platser på den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen, på komvux och i högskolan samt traineeprogram i den offentliga sektorn där behovet av nyrekryteringar blir stort efter alla pensionsavgångar de närmaste åren.

För det andra: varje arbetslös ungdom måste bemötas individuellt och ges stöd på sina egna villkor och utefter sina egna förutsättningar. Vi vill därför se bättre stöd till unga med funktionsnedsättningar – de är dubbelt utsatta på arbetsmarknaden och dessutom överrepresenterade bland de långtidsarbetslösa. Vi vill också se ett första jobbet-avdrag för unga långtidsarbetslösa som saknar den praktiska erfarenheten och de rätta kontakterna för att komma in på arbetsmarknaden. Det innebär att de arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös får göra ett skatteavdrag på två tredjedelar av lönen, under maximalt tolv månader.

Behöver fler vägar in

För det tredje: unga behöver fler vägar in på arbetsmarknaden. Mellan IF Metall och arbetsgivarna pågår redan ett arbete om en så kallad yrkesintroduktion som ska ge unga människor utbildning varvat med jobb hos arbetsgivaren. En yrkesintroduktion skulle inte enbart stärka de ungas ställning på arbetsmarknaden, utan också göra det lättare för företagen att hitta kvalificerad arbetskraft när konjunkturen nu så smått börjat vända. Vi tror på idén, men det behövs fler alternativ i fler branscher – vi vill alltså se fler praktikmöjligheter i yrkeslivet.

Det är viktigt att alla unga som vill får utbildning, yrkespraktik eller subventionerad anställning från första dagen – en jobbstart. Och dessa insatser måste få kosta. Ju mer vi är villiga att satsa i dag, desto färre långtidsarbetslösa vuxna får vi i framtiden. Alla måste få en chans! Hur ska annars de som är unga i dag kunna bära upp samhället imorgon?

Jytte Guteland

förbundsordförande SSU

Stefan Löfven

förbundsordförande IF Metall