Fler elever ska stimuleras till att läsa språk anser regeringen. Det tycker vi också, språkkunskaper leder till både delaktighet och självständighet. Den sittande regeringen, med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen, har under sin tid vid makten infört ett meritpoängsystem som innebär att de som läser språk på gymnasiet ska få extra poäng lagt till sitt meritvärde och därigenom gynnas i högskoleintagningen. Det låter bra kan man tycka, men detta gäller endast moderna språk.

De språk som står utanför gruppen moderna språk är svenska, engelska, latin, klassisk grekiska och svenskt teckenspråk samt alla språk som du läser enligt kursplanen för hemspråk. Detta innebär att elever som valt att läsa svenskt teckenspråk inte får några meritpoäng medan elever som läser ett modernt språk får ett högre snittbetyg vid antagningen till högskolan.

Det är upprörande att svenskt teckenspråk lämnas utanför när vi senast förra året fick en ny språklag (Språk för alla, SFS 2009:600) där samhället ges ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Lagens syfte motarbetas då svenskt teckenspråk negativt särbehandlas vilket leder till att vi känner oss diskriminerade eftersom teckenspråket är en viktig faktor för våra medlemmars delaktighet i samhället. Detta samtidigt som exempelvis samiska och finska, som också skyddas av språklagen, kan läsas enligt kursplanen för moderna språk på gymnasiet och ge meritpoäng.

Förmåga att kommunicera

Ett modernt språk definieras som ett språk som aktivt används som kommunikationsspråk idag. Tanken med att elever läser ett modernt språk är att de ska öka sin förmåga att kommunicera. Motsatsen är klassiska språk, däribland latin och klassisk grekiska, som har en historisk betydelse. Är det inte konstigt att svenskt teckenspråk jämställs med dessa språk?

Våra organisationer är mycket oroade över den utveckling som sker där alltfler elever väljer bort svenskt teckenspråk till förmån för andra moderna språk som ger meritpoäng. Detta leder till att antalet elever som läser svenskt teckenspråk för hörande minskar i stor omfattning.

Skolor som haft svenskt teckenspråk på schemat i många år blir plötsligt tvungna att lägga ned sina kurser. Idag råder stor brist på teckenspråkskunnig personal inom en rad yrken. Svenskt teckenspråk för hörande på gymnasiet är viktigt eftersom det ofta är på gymnasienivån som intresset för att fördjupa sig i ett språk väcks. Det faktum att intresset för att läsa teckenspråk minskar kommer i förlängningen att påverka samhällets möjlighet att erbjuda god service till våra medlemmar i livets olika skeden. Vi tycker att denna utveckling rimmar illa med visionen om ett tillgängligt samhälle för alla, som ska förverkligas detta år, 2010.

Försökt få till ändring

Sedan hösten 2008 har vi hörsel- och dövorganisationer arbetat med att uppmärksamma regeringen på frågan och på olika sätt försökt få till en ändring av denna situation men regeringen har ignorerat våra frågor och krav. Som svar på vår senaste skrivelse till utbildningsdepartementet meddelar statssekreterare Bertil Östberg att regeringen har redovisat sina överväganden för att införa meritpoäng i propositionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107.) I den står att läsa att enligt regeringen är ett viktigt syfte att premiera studier som är relevanta för den högskoleutbildning som en elev avser att söka. Därför bör kunskaper i dessa ämnen premieras vid urval till utbildning. En sådan premiering sänder en tydlig signal om att det lönar sig att fördjupa sig i ämnen som är relevanta för den högre utbildning eleven är intresserad av. Fina ord, men betyder det att ett intresse av att bli exempelvis teckenspråkstolk eller teckenspråkig socionom inte är bra nog?

Får en sämre chans

I god tid innan de nya antagningsreglerna skulle börja gälla påtalade vi att det finns brister i reglerna som gör att teckenspråket starkt missgynnas. Att regeringen och myndigheterna Skolverket och Högskoleverket dessutom inte tycks veta hos vem ansvaret ligger leder till att vi bollas mellan dessa tre och att en lösning känns avlägsen.

Våra medlemmar är irriterade över att det inte tagits några initiativ till att på allvar lösa den uppkomna situationen. Nu har antagningsreglerna trätt i kraft, elever som läst teckenspråk som språkval kommer till höstens antagning att få en sämre chans att konkurrera om platserna på högskolan. Skrämmande nog så kom Björklund med ett liknande förslag för några veckor sedan när det gäller meritpoäng från högstadiet som används för att söka till gymnasiet.

Vid utfrågning av de politiska ungdomsförbunden under årets Almedalsvecka fann samtliga det bedrövligt att svenskt teckenspråk för hörande inte ger meritpoäng. Är det inte dags för de politiska partierna att lyssna på sina ungdomar? Det är trots allt ungdomarna som berörs av detta meritpoängsystem. Tar missgynnandet aldrig slut? Vi kräver att systemet ses över! Språk för alla, eller hur?

Gudrun Skaven Petterson

ordförande Unga Hörselskadade

Henrik Sundqvist

ordförande Sveriges Dövas Ungdomsförbund

Helena Christoffersson

ordförande Dövblind Ungdom

Jan Carlsson

ordförande Riksförbundet för döva,

hörselskadade och språkstörda barn

Jan-Peter Strömgren

ordförande Hörselskadades Riksförbund

Ragnar Veer

ordförande Sveriges Dövas Riksförbund

Pontus Degsell

ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda

Kerstin Kjellberg

Vuxendöva i Sverige