Den senaste tidens misstankar om att tjänstemän i Göteborgs stad låtit sig mutas och turerna kring byggandet av nationalarenan i Solna har väckt frågor om hur vi har det med korruption i Sverige.

Ofta räcker det med blotta misstanken om korruption för att ett företags eller en organisations rykte och varumärke ska skadas. Korruption snedvrider dessutom konkurrensförhållanden och leder till växande misstro och lägre ekonomisk aktivitet. Och inom den offentliga sektorn rubbas tilltron till statsförvaltningen och de demokratiska institutionernas legitimitet.

Korruption är därför ett hot, inte bara mot effektiviteten i marknadsekonomin utan också mot viktiga fundament i vårt samhälle. För alla som tror på ett fritt företagande i ett öppet samhälle är kampen mot korruption därför av största betydelse.

Allt mer accepterat

Tyvärr finns det tecken på att korruption har blivit allt mer accepterat. En nyligen genomförd undersökning från Ernst & Young, där över 2 000 anställda på europeiska storföretag intervjuats om sin syn på bedrägerier och korruption, visar på oroande tendenser. Över hälften av de tillfrågade tror att bedrägerier kommer att öka de närmaste åren och var fjärde, 25 procent, anser att mutor i vissa situationer är acceptabelt. I Sverige är toleransen för korruption förvisso lägre, sex procent, men de 25 svenska företag som ingick i studien utmärkte sig samtidigt för att mer sällan än de utländska företagen genomföra riskutvärderingar mot korruption.

Utan att ta ställning till de konkreta fallen i Göteborg och Solna kan vi konstatera att när företag och organisationer gör sådant som uppfattas som fel börjar genast jakten på den skyldige. Och det dröjer sällan länge innan vi hör rop efter tuffare lagstiftning med fler kontrollsystem. Men en övertro till vad detaljreglering kan åstadkomma kan göra att frågan om vad som egentligen lägger grunden till ett sunt, transparent och effektivt affärsklimat hamnar i skymundan.

Personer som gör fel eller rentav begår lagbrott ska givetvis ta konsekvenserna av sitt handlande. Men lika beroende som vi är av enkla och tydliga regler i affärslivet, lika farligt är det att tro att vi kan detaljreglera bort risken att människor beter sig felaktigt. Vi menar därför att när det kommer krav på nya regler och kontroller måste vi alltid ställa oss frågan om hur den nya regleringen påverkar människors möjlighet att göra egna bedömningar och ta eget ansvar.

Vi vill här peka på några vägar för att minska risken för korruption:

* Tydligt ansvar.

Alla har ett ansvar men i ett företag eller i en organisation är det ledning och styrelse som ska visa vägen. Det kräver ansvarstagande, kompetens och integritet. Det går inte att skylla på att man inte är informerad eller att man inte har förstått. Eller ännu värre - att ansvaret är någon annans. Istället krävs ett ansvarsfullt ledarskap och då måste särskilt styrelsens funktion och ansvar lyftas fram och tydliggöras.

* Öppen företagskultur.

En öppen företagskultur förutsätter rätt ton från toppen och ett modernt ledarskap som gör att företaget kontinuerligt arbetar med att utveckla rutiner för såväl intern som extern rapportering och kommunikation.

* Interna policys mot korruption .

På samma sätt som företag idag arbetar utifrån CSR-policys och hållbarhetsplaner bör det vara självklart att ha interna riktlinjer för antikorruption. Genom självkontroll och eget ansvarstagande minskas behovet av kontroller via lagstiftning. Det nyligen presenterade förslaget till en näringslivskod om gåvor, belöningar och andra förmåner är ett steg i rätt riktning men mer kan göras.

* Stärkt skydd för så kallade whistle blowers.

Sverige ligger ur ett internationellt perspektiv fortfarande efter när det gäller att erbjuda personer som avslöjar oegentligheter i näringslivet ett fullgott meddelarskydd. Om alla ska kunna ta ansvar måste det finnas en tillräcklig trygghet för den enskilde.

Det är nu vi tar ut färdriktningen för framtiden. Vi menar att företrädare för näringsliv och samhälle måste engagera sig i både debatten och arbetet med att vända utvecklingen rätt. Låg förekomst av korruption är en viktig konkurrensfördel för Sverige. Därför måste vi ta korruptionshotet på allvar.

Helena Herlogsson

auktoriserad revisor vid Ernst & Young, styrelseledamot i Far (branschorganisation för revisorer och rådgivare)

Dan Brännström

generalsekreterare i Far