Kreativiteten försvinner i nya gymnasieskolan
I förslaget om framtidens gymnasieskola har all estetisk verksamhet berövats sin ställning som obligatorium och som meriterande kurser. Det innebär en allvarlig marginalisering av en allt viktigare kompetens som till exempel blivande entreprenörer är i stort behov av, skriver bland andra professor Mikael Alexandersson och art director Mikael Blom.
Relaterat
Samhället i dag och i framtiden behöver kreativa, kunniga människor med god kommunikationsförmåga. Arbetsmarknaden omstruktureras i snabb takt och enligt en EU-rapport (KEA 2006) omsätter den kulturella och kreativa sektorn mer pengar än både bilindustrin och it-industrin. Med tanke på detta skulle det vara mycket beklagligt om de estetiska ämnena togs bort som obligatoriska ämnen i gymnasieskolan. Det skulle innebära en allvarlig marginalisering av ett allt viktigare kompetensområde.
Gymnasiereformen 2011 betonar vikten av entreprenörskap och elevernas drivkraft. Vad blir det för entreprenörer om de inte får lära sig de kreativa processer som just de estetiska ämnena så tydligt förmedlar?
Men i det förslag som nu föreligger för framtidens gymnasieskola har all estetisk verksamhet både berövats sin ställning som obligatorium och som meriterande kurser över huvudtaget, medan samtliga övriga nuvarande obligatoriska kurser blir kvar. Om förslaget går igenom skulle blivande entreprenörer, innovatörer, uppfinnare och alla andra som kommer att jobba inom kreativa näringar och inom kulturområdet inte få tillgång till en gymnasieutbildning som utvecklar skapande processer. Förslaget, om det tas till hösten, får till följd att de flesta gymnasieskolor i framtiden kommer att stå utan estetiskt och konstnärligt kreativa kurser.
Framtidens kompetens
Vi lever i en tid när det blir allt viktigare att kunna hantera och tolka ett flöde av bild- och textinformation i olika media. Skolan ska utbilda hela människan som är en kulturell varelse. I en situation när Sveriges basindustri är på väg ut ur landet och arbetsplatser försvinner måste vi arbeta med skapande nytänkande. Denna utveckling måste börja i skolan. Hög estetisk och kommunikativ kompetens kommer att höra till det allra viktigaste på framtidens arbetsmarknad, oavsett om man ska bli läkare, lärare, ekonom, designer eller ingenjör. Om gymnasieskolan efter 2011 inte längre erbjuder alla elever rättigheten att lära känna kreativt skapande processer finns det risk att nödvändiga aspekter inom framtidens yrken kommer att saknas. Därmed riskeras att Sverige inte längre kommer att ligga i framkant, varken när det gäller industriellt utvecklingsarbete eller inom media och kultur.
Det nytänkande och de kreativa lärprocesser som finns inom det estetiska fältet är viktiga kunskaper för alla, vilket EU formulerat i ett betänkande från 2009: EU-parlamentet anser att konstämnen bör vara obligatoriska i utbildningsprogrammen på alla utbildningsnivåer så att en demokratisering av tillgång på kultur främjas.
Vi tror inte att allmänheten förstått att de flesta gymnasieskolor efter 2011 kommer att tömmas på kultur och skapande, att detta blir valbara kurser som endast ett fåtal elever kommer söka då de inte ger meritpoäng. Det vore ett kulturhaveri utan motstycke – det måste därför belysas och debatteras grundligt.
Därför vänder vi oss nu till förtroendevalda politiker med uppmaningen att inte frånta svenska gymnasielever de estetiska ämnena och därmed ett vidgat språkbegrepp. Det handlar om kultur men också om långsiktig ekonomisk tillväxt i Sverige.
Vi uppmanar också alla andra, som inser vad detta betyder på längre sikt, att agera för att samtliga gymnasieelever även i framtiden får grundläggande kunskaper i de estetiska och kommunikativa ämnena.
Mikael Alexandersson
professor,
Faculty of Education,Göteborgs universitet
Mikael Blom
art director, Happy Forsman & Bodenfors
Per Eriksson
arkitekt, The Green House Ark
Henrietta Finnborg Bengtson
lärare i formgivning och design, Skolstaden, Helsingborg
Lena Haraldsson
lärare i bild, Schillerska gymnasiet, Göteborg
Niklas Hjulström
artist, skådespelare, regissör
Ulla Johansson
professor, Design and Management,
Handelshögskolan, Göteborg
Thomas Koppfeldt
professor, medier, estetik, pedagogik,
Dramatiska Institutet
Gunilla Linde Bjur
professor, Culture and Communication
Architecture, Chalmers
Sven Eric Liedman
professor emeritus
Lars Lindström
professor i pedagogik, Stockholms universitet
Niklas Madsén
industridesigner, Metal Design
Line Monclair
lärare i teater, Sundstagymnasiet, Karlstad
Bo Ragnerstam
konstnär och expert i bild- och kulturpedagogik
Ingegerd Råman
professor, formgivare
Sven Sandström
professor, emeritus konstvetenskap, Lund
Mia Skäringer
författare
Ulrik Vinje
lärare i bild, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping


































Gör ditt val och köp här
