Den 15 juni beslutar riksdagen om en ny patientsäkerhetslag. Patienter och närstående kommer med den nya lagen inte att få samma möjlighet till upprättelse vid vårdskador som i dag. Lagen har marknadsförts med påståenden om att det ska bli ”hårdare tag”. Den genomgripande förändringen är emellertid motsatsen – avskaffandet av vårdpersonalens ansvar. Förslaget innehåller visserligen några små ändringar för beslut om s.k. prövotid och indragning av yrkeslegitimation – men det är bara marginella skärpningar. Rollen för HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, krymps men den kritiserade Socialstyrelsen (SoS) får ett utvidgat mandat.

Vård är en riskverksamhet. Därför är det är inte sällsynt att felbedömningar får katastrofala konsekvenser för patienter. Förenklat kan man prata om två typer av orsaker till vårdskador; systemfel och individfel. Systemfel är brister i organisationen, rutiner, resurser m.m. Förslaget till patientsäkerhetslag utgår liksom SoS ifrån att i stort alla orsaker är systemfel. Det förekommer dock att enskilda personer gör allvarliga fel. Det är viktigt att dessa personer får någon form av påföljd, inte minst för att patienter och närstående ska få upprättelse. Annars riskerar vi att människor börjar driva juridiska processer eller tar lagen i egna händer.

I dag kan patienter och närstående anmäla sjukvårdspersonal som man anser har skadat patienter till HSAN som är en oberoende myndighet med hög grad av rättssäkerhet. Om HSAN efter utredning bedömer att den sjukvårdspersonal som anmälts har gjort allvarliga fel, beslutar man om disciplinpåföljd som speglar hur allvarligt felet varit – erinran eller varning. Patienten får på så sätt en förklaring till sin kanske irreparabla skada. Det kan göra det lättare att gå vidare och inte fastna i en offerroll. Besluten är någorlunda rättssäkra eftersom de kan överklagas både av patienter och sjukvårdspersonal, eftersom HSAN är fristående från sjukvården samt därför att allmänheten har insyn. Nu försvinner den trovärdigheten.

Förslaget innebär att patienter och närstående i stället ska kunna anmäla en händelse eller vårdskada till SoS för utredning. SoS är däremot ingen oberoende myndighet. Myndigheten blandar redan två roller; beslut om föreskrifter och tillsyn. Förslaget innebär att man nu får en tredje roll, den dömande. Enligt rättsprinciper ska dock en dömande instans vara oberoende. Styrelsen kommer, till skillnad från i dag, att handlägga ärenden befriad från medborgarnas insyn. Patientintresset blir inte representerat. Rättssäkerheten försämras ytterligare genom att besluten i framtiden inte kan överklagas, varken av anmälaren eller av personal. SoS är en läkartät myndighet, kollegialiteten sätter gränser. Läkarförbundet som länge lobbat för förslaget har ett oproportionerligt stort inflytande i både riksdag och SoS. 

Visst finns det brister i nuvarande system. En är att en anmälare måste kunna ange en viss person som ansvarig. HSAN kan alltså inte utreda en komplicerad händelse som kan bero på både fel av en viss person och systemfel. Detta kan dock en lagjustering ändra på.

Rättssäkerheten viktig

Rättsäkerheten är viktig i ett civiliserat samhälle.De skäl som anförs för att disciplinpåföljd och en någorlunda oberoende granskning av vården ska tas bort, sägs vara att personligt ansvar försvårar patientsäkerhetsarbetet! Rädsla påstås medföra att vårdpersonalen inte vill delta i kvalitetsarbete, och för att råda bot krävs ett icke-repressivt system, heter det. Det är kärnan i lagförslaget. Förslaget innebär visserligen att det skall finnas en möjlighet för SoS att komma med kritik mot vårdpersonal, men det är uppenbart att förslaget utgår från att det inte är meningsfullt att ställa individer till ansvar. En typisk skrivning är: ”Man ska inte leta syndabockar”. Sjukvården sägs också vara lärande och erkänna sina fel. Det är verkligen inte vår erfarenhet!

Förslaget till patientsäkerhetslag är ett slag i ansiktet på patienter/anhöriga som råkat ut för skador eller död på grund av oaktsamhet. Man utgår tydligen ifrån att sjukvårdspersonal skiljer sig från övriga medborgare. Om det här systemet förs över till andra sammanhang kan den som får sitt barn överkört av en vårdslös bilist få vara nöjd med att bilisten ringer upp och berättar att det var bra att han nu lärt sig hur han ska köra.

Ulf Andreasson

miljöinspektör, Uddevalla

Torsten Kindström

verksamhetsledare Föreningen Balans i Sverige, Stockholm

Pär Larsson

med dr, forskare, Umeå.

Vi har mist barn i självmord i samband med psykiatrisk vård eller har annan tung erfarenhet av vårdskador. Balans är en patientförening för dig som upplevt depression, mani eller växlande perioder – och för närstående.