I media har vi under de senaste veckorna kunnat läsa hur Centerpartiets ungdomsförbund går till attack mot facket och vill införa lägre löner för unga. I kampanjen fuck facket forever uttrycker CUF åsikten att ungas löner måste sänkas. I ett läge där Centerpartiet har så låga förtroendesiffror att de riskerar petas från riksdagen är givetvis denna extrema kampanj kommunicerad med partiledningen. Maud Olofsson har dessutom själv vid flera tillfällen attackerat facket, förordat försämrad trygget och lägre löner som svar på ungdomsarbetslösheten. I veckan anslöt Folkpartiets partiledare Jan Björklund till Centerpartiets låglönelinje. I SVT:s morgonsoffa uttryckte Jan Björklund att en 19-åring ska tjäna hälften av vad en vuxen gör.

Den grupp som drabbats hårdast av arbetslösheten är den unga generationen. En av fyra unga är arbetslösa. Det är siffror i Europas absoluta bottenskikt. I onsdags kom även ny statistik från SCB som, tvärtemot vad regeringens företrädare själva brukar hävda, slår fast att arbetslösheten i Sverige fortsätter att öka. Vi är inte ute ur krisen än, snarare långt därifrån.

Minnet från tidigare kriser visar hur den unga generationen blir de stora förlorarna genom nedskärningar i skolan och den kommunala verksamheten och – inte minst – genom att de unga får starta sitt vuxna liv i arbetslöshet och med sviktande framtidstro.

Konkreta förslag från SSU

SSU har under snart två års tid uppvaktat regeringen och krävt en kriskommission för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi har presenterat konkreta förslag för att vända den nattsvarta trenden, som exempelvis:

* Traineejobb i välfärden där unga får jobb medan äldre vidareutbildar sig

* Ett ungdomslyft som innehåller en utbyggd högskola och satsningar på yrkesutbildning och på komvux för de unga som saknar en gymnasieutbildning

* Att ta bort arbetsgivaravgiften helt för den arbetsgivare som anställer en ung arbetslös (som har varit arbetslös minst sex månader).

Vi har inte fått några svar från regeringen trots öppna brev och uppvaktning.

Låglönekultur är inte rätt väg för Sverige

I förra valrörelsen talade de borgerliga om en försämrad a-kassa som svar på arbetslösheten. Ingen tog detta på allvar. Bara några månader efter maktskiftet såg vi hur det blev verklighet. En halv miljon människor utförsäkrades och Sverige klarade ändå jobbkrisen sämre än andra exportberoende länder i Europa. 100 000 fler än tidigare är arbetslösa med regeringen Reinfeldts styre.

När ledande politiker från Folkpartiet och Centerpartiet i valtider så tydligt går ut med att man vill se försämrad trygghet på arbetsmarknaden och lägre löner för unga är det därför mycket oroande. Det finns risk att de menar allvar.

Låglönekulturen är inte rätt väg att gå för Sverige. Vi vill inte se ett samhälle som byggs utifrån att vi konkurrerar med låga löner och där olika åldergrupper ställs mot varandra. Vi vill istället se en aktiv politik som utgår från att jobben blir fler i ett samhälle där produktiviteten och tillväxten ökar genom investeringar i forskning, utbildning och strategiska branscher.

Tidigare har vi fått höra från regeringspartierna att det ska vara skillnad mellan arbete och bidrag. En så kallad arbetslinje skulle råda i Sverige. Det finns skäl att fråga sig ifall det inte ska gälla för unga? Hur kommer det sig att alliansföreträdare nu tycker att skillnaden mellan jobb och bidrag inte gäller de unga?

Efter de senaste utspelen från allianspartiernas ledare måste väljarna få besked i tid den här gången. SSU kräver svar på två frågor från övriga alliansens partiledare. Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund - vi vill ha svar från er.

1. Är sänkta löner högerns svar på massarbetslösheten?

2. Hur rimmar det i så fall med arbetslinjen, att det ska löna sig att arbeta?

Jytte Guteland

förbundsordförande SSU