Nyligen kom vårbudgeten med regeringens förslag. Ju längre in i 2010 vi kommer desto fler vallöften delas ut. Flera av samhällets svagaste grupper står i fokus med en mix av skattelättnader och bidrag. Det är goda initiativ. En bättre metod är hjälp till självhjälp i syfte att skapa ett förändrat sparbeteende och över tiden en egen buffert. Det bidrar till att bygga ett långsiktigt finansiellt självförtroende hos människor. Att känna trygghet och kontroll över den egna ekonomin leder till bättre och klokare ekonomiska beslut. Det är i sin tur viktigt för en långsiktigt sund och stabil ekonomi.

De svagaste grupperna är de som löper störst risk vid förändringar i ekonomin. Saknas tillgångar blir SMS-lån och andra kostsamma lösningar de enda sätten att klara oförutsedda svängningar. Snabbt kan en negativ spiral av sämre självförtroende och kontroll med ännu sämre ekonomi som följd uppstå. Att i det läget planera långsiktigt och bygga en bärkraftig plattform är mycket svårt. Därför är förutsättningar och incitament för ett eget sparande långsiktigt mycket viktigare än bidrag och skattelättnader.

Idén är enkel och effektiv

I Storbritannien introduceras nu Saving Gateway – en statligt subventionerad sparform som riktas till de som har det ekonomiskt svårast. Idén är enkel och effektiv. Den som har rätt till kontot får spara motsvarande 250 kronor i månaden under maximalt två år. När perioden är slut utbetalas ett sparstöd på 50 procent av det sparade beloppet. Staten matchar alltså varje sparad krona med 50 öre – men först när kontoinnehavaren har sparat med egna pengar.

Saving Gateway är ett stort steg i det som blivit en strävan mot en mer tillgångsbaserad välfärd. Intentionen är att hjälpa svagare grupper till en finansiellt stabilare plattform där de själva äger och förvaltar en buffert. Genom ett eget kapital kan svängningar pareras och på sikt kanske egna investeringar göras i ett eget företag eller annat som kan bidra till ett växande kapital. Nyckeln är att stimulera det finansiella självförtroendet snarare än beroendet av det sociala skyddsnätet.

Efter den första pilotstudien uppgav två av fem att de upplevde större kontroll över sitt eget liv. Hela tre av fem bland de som deltagit upplevde att de kände sig finansiellt mycket mer säkra. Men viktigast av allt: genom att utforma bidraget som ett sparstöd som betalas ut först när egna pengar har satts undan stimuleras ett sparbeteende som har visat sig fortsätta även efter periodens slut.

Sverige har en tradition av att värna om svaga grupper men hamnar alltför ofta i den begränsade debatten mellan bidrag och sänkta skatter. Vi föreslår att regeringen tillsätter en utredning av hur ett sparstöd ska införas i Sverige. Erfarenheterna från de två pilotstudier som gjorts i Storbritannien har varit så positiva att sparformen nu lanseras på bred front från juni. Några av framgångsfaktorerna, som de har identifierat och som bör beaktas även i Sverige, är följande:

* Ett avgränsat och riktat program: För att Sparstöd ska vara effektivt och möjligt att finansiera måste det vara intimt kopplat till de grupper i samhället som har det sämst ställt. Det är familjer som lever på marginalen som löper störst risk att hamna i negativa spiraler. Det är även i dessa familjer som störst finansiell stress upplevs, vilket motverkar rationell planering av sin ekonomi.

* Tillgänglighet och tydlighet: För att få stor spridning bör internet och lokala finansiella aktörer med stark trovärdighet användas för att informera och hantera sparformen. Det måste vara uppenbart vad syftet med Sparstöd är och vilka krav det ställer på den enskilde. Men det måste samtidigt vara enkelt att ta till sig och initiera.

* Målstyrning mot förändring: Sparstöd ska inte vara ett bidrag som sparas, utan ett stöd som ger incitament till ett förstärkt sparbeteende under och efter perioden. Syftet är att skapa långsiktiga förändringar och i det sammanhanget kan och bör Sparstöd vara en morot för att spara av sina befintliga medel.

I sparstöd finns en intressant möjlighet som bör plockas upp av något av de politiska blocken. Mats Odell och Thomas Östros kommer att debattera plånbokspolitik fram till valet. Och visst, kortsiktigt kan utsatta gruppers plånböcker fyllas genom bidrag och skattelättnader. Men all vår erfarenhet pekar på att det är kunskap, rätt verktyg och ett konsekvent beteende som skapar långsiktig ekonomisk trygghet. Vi vill därför se hjälp till självhjälp och en utredning om ett sparstöd som en del av årets vallöften.