Dags för sänkt arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgiften är en av de mest intressanta frågorna i valrörelsen. Inte bara de borgerliga partierna, utan även samtliga tre oppositionspartier, har diskuterat sänkning av avgiften för att stimulera jobbskapande och företagande. Det skriver Nima Sanandaji, författare och Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för Företagarna. De presenterar sju argument för att sänka avgiften.
Relaterat
När Företagarna granskade vilka förslag som landets entreprenörer ansåg vara de bästa för att få fart på företagandet så vann idén att sänka avgiften med tio procentenheter upp till en lönesumma på 2,5 miljoner kronor – med Miljöpartiet som avsändare.
Å andra sidan vill Mona Sahlin avskaffa den existerande nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga och äldre. Samtidigt menar Anders Borg att ytterligare sänkningar av avgiften inte är det bästa sättet att stimulera jobbskapande, eftersom sänkningar har en tendens att på sikt översättas i höjda löner snarare än lägre arbetskostnad.
Sju goda skäl att sänka arbetsgivaravgiften
Det finns utan tvekan vetenskapligt stöd för att sänkt arbetsgivaravgift åtminstone delvis tenderar att vara kopplad till höjda löner. Däremot är det en feltolkning att utifrån detta dra slutsatsen att en sänkning inte har positiva samhällsekonomiska effekter. Som en rapport publicerad av Företagarna visar så kan vi utifrån forskning och empiri peka på sju goda skäl till att sänka arbetsgivaravgifterna.
* Det första argumentet är att sänkt arbetsgivaravgifts jobbskapande effekt inte alls omintetgörs genom höjda löner. Högre löner stimulerar i sig fler till att arbeta.
* Det andra argumentet är att ökad sysselsättning i termer av arbetade timmar endast utgör en del av skatternas skadliga effekt på samhällsekonomin. Sänkta arbetsgivaravgifter skulle liksom andra skattesänkningar exempelvis öka incitamenten till karriärutveckling och utbildning.
* Det tredje argumentet är att påståendet om att sänkt arbetsgivaravgift översätts i lönehöjningar bygger på antagandet om fria arbetsmarknader. Delar av den svenska arbetsmarknaden präglas dock av institutionella hinder, i form av fackligt bestämda minimilöner eller bidrag som fungerar som golv för löner. Det medför att en sänkning av arbetsgivaravgiften skulle få ovanligt stor effekt på sysselsättningen.
* Det fjärde argumentet är att en sänkning av egenavgiften, det vill säga den avgift som företagarna betalar för sig själva, mycket riktigt stimulerar sysselsättningen genom ökat egenföretagande. Ny forskning visar att lägre skatter på företagande stimulerar företagare att anställa andra.
* Det femte argumentet, som övertygade den kända ekonomen John Maynard Keynes redan för sju årtionden sedan, är att sänkt arbetsgivaravgift kan vara ett bra instrument för att få fart på sysselsättningen och stimulera ekonomin under en lågkonjunktur.
*Det sjätte argumentet är att sänkning av arbetsgivaravgiften kan riktas till specifika grupper. En sänkning kan utformas så att den får liknande effekt på sysselsättningen som jobbskatteavdraget.
* Det sjunde argumentet är att arbetsgivaravgiften i stor utsträckning kan betraktas som en dold skatt på arbete, som en stor del av allmänheten är omedveten om. Det är ett demokratiskt underskott att så stor del av beskattningen döljs för medborgarna. För att skapa ett mera transparent och ärligt skattesystem bör arbetsgivaravgiften sänkas, alternativt omvandlas till synliga skatter på arbete.
Bland de högsta nivåerna i världen
Den svenska arbetsgivaravgiften har sedan 1960 tiodubblats till en av de absolut högsta nivåerna i världen. Det finns gott om skäl till att sänka avgiften, som huvudsakligen har frikopplats från förmåner till löntagarna, för att bana väg för växande företag och nya arbetstillfällen.
Nima Sanandaji
författare till Sju argument för sänkta arbetsgivaravgifter
Anna-Stina Nordmark Nilsson
vd Företagarna











Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

