Den här veckan uppmärksammas hur viktigt det är med goda matvanor och fysisk aktivitet genom en rad olika lokala aktiviteter i hela landet. Satsningen Ett friskare Sverige görs mot bakgrund av omfattande vetenskapliga belägg för att just goda matvanor och fysisk aktivitet är två av de mest avgörande faktorerna för vår hälsa. Tonåringar är en viktig målgrupp för satsningen och i samband med veckan presenterar Statens folkhälsoinstitut nya data kring matvanor och fysisk aktivitet ur tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor.

De nya siffrorna för 2009 visar på några punkter en trend mot mer hälsosamma vanor. Till exempel har andelen pojkar och flickor i årskurs sju som äter frukt och grönsaker en gång per dag ökat. Var tredje sjundeklassare äter nu grönsaker minst en gång per dag. Det indikerar att vi är på rätt väg mot den rekommenderade nivån på 500 gram frukt och grönsaker, exempelvis tre frukter och två rejäla nävar grönsaker, varje dag för att må bra och minska sjukdomsrisker.

Mindre godis och choklad

Konsumtionen av godis och läsk varierar kraftigt inom och mellan åldrarna, men ökar ju äldre barnen blir. Jämför vi åren 2001, 2005 och 2009, finns en tydlig utveckling mot att skolbarn äter mindre godis och choklad, framförallt i åldersgruppen 13 år. Andelen i den åldersgruppen som äter godis och choklad en gång per dag eller oftare har minskat från 16 procent till cirka 6 procent. Utvecklingen är tydlig bland både pojkar och flickor. Men fortfarande äter var femte 15-åring godis dagligen eller nästan dagligen.

I resultaten märks också att de könsspecifika vanorna kring mat och fysisk aktivitet som syns i vuxen ålder, etableras tidigt, de finns redan i 11 års ålder. Vi ser detta till exempel i att flickor äter mer frukt och grönt och pojkar dricker mer läsk och äter mer godis. Skillnaderna ökar sedan med stigande ålder.

Fler fysiskt aktiva

Det finns också en positiv utveckling där fler pojkar och flickor uppger att de är fysiskt aktiva varje dag eller nästan varje dag. Samtidigt minskar andelen som uppger att de är inaktiva. Pojkar verkar också träna mer utanför skoltid. Andelen 15-åriga pojkar som är fysiskt aktiva en timme per dag ökade från 36 procent år 2001 till 42 procent år 2009. Och bland flickorna från 28 procent till 31 procent. Här finns också samma mönster som för kosten; andelen som lever upp till de nationella rekommendationerna minskar med stigande ålder. Vi vet att många ungdomar, framför allt flickor, slutar att vara fysiskt aktiva på fritiden när de kommer upp i tonåren.

När det gäller mer stillasittande aktiviteter som tv- och dataspel finns det anledning att fortsätta bevaka utvecklingen. Statistiken tyder på en ökning av pojkar och flickor som mer än fem timmar per dag tittar på tv/dvd, chattar eller spelar data och tv-spel. Pojkar ägnar sig mer än flickor åt stillasittande aktiviteter som tv- och dataspel, men när det gäller datoranvändning i stort har det i stort skett en utjämning av könsskillnaderna – pojkar och flickor är nu på samma nivå. Eftersom de olika skärmaktiviteterna kan ske parallellt, är det svårt att säga något om utvecklingen av den totala stillasittande tiden.

Övervikt och fetma stagnerar

Den positiva utvecklingen kring skolelevernas matvanor och fysiska aktivitet ligger i linje med en avstannad utveckling av övervikt och fetma bland barn som har rapporterats sedan år 2000. Det kan vara ett resultat av det arbete som har skett och sker framför allt i skolor kring mat och fysisk aktivitet och en generellt ökad medvetenhet i samhället.

Fortfarande återstår mycket arbete för att förbättra barns och ungdomars hälsa och välbefinnande. Vi får inte slå oss till ro. Med Ett friskare Sverige sätter vi fokus på mat och rörelse och betydelsen för hälsan. Enstaka informationsinsatser i sig förbättrar inte folkhälsan, men varje insats är ett steg i rätt riktning. För att nå resultat krävs fortsatt långsiktigt arbete och insatser på flera nivåer. En samordning av alla tillgängliga krafter behövs för att underlätta och uppmuntra barn och ungdomar att äta hälsosam mat och röra på sig regelbundet.

Maria Larsson (KD)

äldre- och folkhälsominister

Sarah Wamala

generaldirektör Statens folkhälsoinstitut