Evenemangsarenor ger ökade intäkter
Göteborgs satsningar på elitidrotten är ostrukturerade och dåligt sam-ordnade. Det är dags att ta ett helhetsgrepp för att ge både idrotten och besöksnäringen ett lyft. Ett sätt är att bredda verksamheten på våra arenor, skriver bland andra kommunalrådet Jonas Ransgård (M).
Relaterat
Göteborg har fått en fin fotbollsarena i Gamla Ullevi. Många vittnar om goda upplevelser och en annan närhet till fotbollen. Men bygget har kantats av stora fördyringar, oklara ansvarsförhållanden och märklig beslutsgång. Byggnationen beräknades kosta 180 miljoner kronor, men slutnotan landade på 366 miljoner kronor. Arenan drivs av ett bolag, Gamla Ullevi AB (GUAB) som ägs gemensamt av kommunala bolaget Higab, IFK Göteborg, ÖIS och GAIS. Bolaget gick back tio miljoner 2009.
Vid sidan av dessa tre klubbar uppstår frågan hur allsvenska fotbollslaget BK Häcken ska hanteras. Rambergsvallen uppfyller inte fotbollförbundets krav vilket gör att en upprustning snart måste genomföras.
Göteborg behöver ta ett helhetsgrepp om arenorna i staden för att klara upp problemen och öka intäkterna. Under våren har GP:s läsare kunnat följa en debatt om hyran på Gamla Ullevi. Efter GUAB:s underskott på tio miljoner kronor ville Higab höja hyran medan alliansklubbarna värjde sig. Vi har kunnat läsa om tankar på att klubbarna skulle bygga en ny arena eller försöka hyra en annan arena av staden för att hyran av Gamla Ullevi blev för dyr.
Tvisten är nu löst genom att Higab backat i sina krav på hyreshöjning för alliansklubbarna utan att några nya omständigheter tillkommit. Detta har skett utan att Higab formellt tagit upp frågan om underskottet med Göteborgs stad som Higabs ägare. En framställan hade tvingat ägarens politiska instanser att formellt ta ställning till att antingen ge tillskott eller inte, samt ge Higab instruktioner om hyressättningen. Att Higabs övriga hyresgäster nu får ta merkostnaden är den enda rimliga slutsatsen.
Beslut utan insyn
Som vanligt har detta skett utan insyn. I praktiken har ett nytt idrottsstöd till alliansklubbarna beslutats i slutna rum utan papper. Den ordningen trodde vi försvann i och med Göran Johanssons (S) avgång, men traditionen består. I stället borde stadens insatser för evenemangsidrotten beslutas i ett sammanhang och efter en öppen diskussion.
I princip inga fotbollsarenor går med vinst. Frågan som måste ställas är hur mycket de får kosta och hur driften ska bekostas. Detta ska avgöras av de folkvalda efter en avvägning av värdet för göteborgarna och Göteborg. Att till exempel Gamla Ullevi och fotbollen tillför mycket till Göteborg som evenemangsstad är obestridligt. Men genom att bredda verksamheten på arenorna kan intäkterna ökas.
En försäljning av Gamla Ullevi kan vara en möjlighet i framtiden. I dagsläget bör både Gamla Ullevi och Rambergsvallen överföras till Got Event som driver de övriga evenemangsarenorna i Göteborg. Med Got Event som huvudman för arenorna kan verksamheten lättare breddas till att innefatta andra evenemang, exempelvis konserter. Totalt sett är ju beläggningen ganska liten.
Konstgräs ger mer aktivitet
Konstgräs i någon form på bägge arenorna möjliggör mer aktivitet oavsett årstid. Hade Rambergsvallen haft konstgräs hade BK Häcken inte behövt spela årets första ”hemmamatch”på Borås Arena.
Det finns andra möjligheter till ytterligare intäkter. Exempelvis Swedbank betalar 50 miljoner kronor under en tioårsperiod för namnrättigheterna till nya Swedbank Stadion i Malmö. Vi ska inte avstå från intäkter av rena prestigeskäl. Gamla Ullevi är ett traditionsrikt namn men kan Göteborg inbringa en liknande summa för namnet på Gamla Ullevi så verkar det orimligt gentemot Göteborgs skattebetalare att hålla fast vid namnet.
I dag är det GUAB som äger alla sponsor- och försäljningsrättigheter till Gamla Ullevi. Om klubbarna får rättigheterna till arenan under matchdagar kan de erbjuda företag större sponsorpaket och tydligare rikta försäljningen vid arenan till klubbens egna supportrar. Ser man till andra arenor kan klubbarna troligtvis generera större intäkter från sponsorer och försäljning än vad GUAB kan åstadkomma.
Olika idrottsgrenars krav på arenorna blir allt tydligare och mer specifika, men det är viktigt att det vi bygger kan användas brett. Stöd och råd finns att tillgå. År 2008 startade Sveriges Kommuner och Landsting och Riksidrottsförbundet ett gemensamt kompetenscenter för idrottsanläggningar och -miljöer. Tanken är att idrottsförbund, föreningar och kommuner ska kunna vända sig dit för stöd och rådgivning vid projektering, byggande och drift av olika typer av idrottsanläggningar. Skjutbart tak hade varit bra att ta med vid projekteringen av Gamla Ullevi för att bredda evenemangspotentialen.
Vid upprustningen av Rambergsvallen bör man se på hur arenan kan byggas om för en bredare verksamhet med exempelvis evenemangs-, kontors- och konferenslokaler. Liknande resonemang bör tillämpas på arenor för andra idrotter, exempelvis vid en ombyggnad av Scandinavium.
Med ett nytt helhetsgrepp kan arenorna bli evenemangsarenor som inhyser konkurrenskraftiga klubbar och gör Göteborg till en ännu bättre stad att besöka.
Jonas Ransgård (M)
kommunalråd och vice ordförande i idrotts- och föreningsnämnden
Christer Holmgren (M)
vice ordförande i Got Event AB
Henrik Nilsson (M)
ersättare i styrelsen för Higab











Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

