Dåliga betyg från grundskolan är den starkaste riskmarkören för sociala problem i vuxen ålder. Det visar en ny studie från Socialstyrelsen där sambanden mellan skolprestationer, framtida utbildning och psykosociala problem har undersökts hos cirka 940 000 barn födda mellan 1972 och 1981.

Att det finns ett starkt samband mellan betyg och socioekonomisk bakgrund är redan väl känt. Risken för låga eller ofullständiga grundskolebetyg är dubbelt så hög bland barn till ej fackutbildade arbetare som bland barn till tjänstemän på låg eller mellannivå. Det sociala arvet reproduceras med andra ord i skolan.

Risk för problem i vuxenlivet

Socialstyrelsens nya studie visar dessutom att unga vuxna med låga grundskolebetyg i bagaget har kraftigt förhöjda risker att få problem i vuxenlivet - oavsett socioekonomisk bakgrund. När barnen väl grupperats genom slutbetyget i grundskolan minskar uppväxtvillkorens betydelse för benägenheten att studera vidare, kunna försörja sig själva och undvika problem som till exempel missbruk och kriminalitet.

Studien visar bland annat att pojkar med låga betyg löper åtta gånger så stor risk att hamna i allvarlig kriminalitet jämfört med pojkar med medelbetyg eller höga betyg. För flickor med låga betyg är risken tio gånger så stor. Mönstret är detsamma inom alla socioekonomiska grupper.

Särskilt höga överrisker

Barn som växer upp i samhällets vård har särskilt höga överrisker för framtida psykosociala problem. De har också markant sämre avgångsbetyg från grundskolan. Den höga förekomsten av skolmisslyckanden verkar vara en nyckelfaktor för att förklara deras framtida problem. Bland familjehemsplacerade barn med låga eller ofullständiga betyg i årskurs 9 klarade sig bara 23 procent bra i ung vuxen ålder jämfört med 60 procent bland dem som hade skapliga eller bra betyg.

Det starka sambandet mellan dåliga skolresultat och framtida problem måste tas på största allvar – i synnerhet när samhället tagit på sig ansvaret att placera barn i familjehem. Sambandet är en viktig utgångspunkt för vad som kan och behöver göras. Flera forskare har framhållit den långsiktiga potentialen i insatser som syftar till att förbättra utsatta barns skolprestationer. Men erfarenheterna av sådana riktade insatser är begränsade i Sverige.

Försök visar lovande resultat

Ett lokalt försök i Helsingborg har visat lovande resultat. Kognitiv förmåga, förekomst av läs- och skrivsvårigheter med mera testades hos 25 familjehemsplacerade barn. Tre fjärdedelar av dem presterade mycket dåligt i skolan i relation till sin begåvningspotential. Resultaten av testerna användes för att handleda lärare och familjehemsföräldrar samt för att systematiskt ge barnen tillgång till sådana specialpedagogiska resurser som normalt finns på varje skola. Vid förnyat test efter två år hade barnens medelvärden höjts signifikant på nästan alla test – inklusive ett intelligenstest.

För att förbättra socialt utsatta barns framtidsutsikter måste samhället ge dem hjälp till en bättre start i livet och inte minst bättre förutsättningar att klara skolan. Det gäller särskilt barn som samhället placerar i familjehem. Skola och socialtjänst har ett delat ansvar.

Skolan ansvarar enligt skollagen för utbildningen och för att tillgodose barnens särskilda behov. Skolinspektionen har nyligen, efter en granskning av skolverksamheten på landets hem för vård eller boende, konstaterat att barnen på dessa institutioner inte får den utbildning de har rätt till.

Svensk lagstiftning har i flera decennier haft en bestämmelse om att socialnämnderna ska verka för att barn och ungdomar som placeras i familjehem får lämplig utbildning. Socialstyrelsens studier och tillsyn pekar på att kommunerna försummar att uppmärksamma och följa upp familjehemsplacerade barns behov av stöd i skolan.

Rätt till en bra utbildning

För att åstadkomma en förändring måste nationella myndigheter tydliggöra vad som krävs för att ge dessa barn en rimlig chans till ett bra vuxenliv.

Socialstyrelsen är central myndighet för socialtjänstfrågor och påbörjar nu ett långsiktigt arbete för att tydliggöra socialnämndernas ansvar för de familjehemsplacerade barnen och ungdomarna, med målet att uppnå bättre kvalitet och större likvärdighet i familjehemsvården. Föreskrifter, rekommendationer och vägledning för kommunerna ska tas fram.

Den studie vi gjort visar att en förfärande stor del av de barn som växer upp i samhällets vård hamnar i välfärdens utkanter. Dåliga skolresultat verkar spela en avgörande roll. Det minsta dessa barn kan kräva av samhället är rätten till en bra utbildning.

Lars-Erik Holm

generaldirektör Socialstyrelsen

Håkan Ceder

överdirektör Socialstyrelsen

Bosse Vinnerljung

forskare Socialstyrelsen