Vi vill sätta stopp
för sorteringsskolan
Sverige behöver en möjligheternas skola. Inte den sorteringsskola som alliansen i tysthet infört och som sänker utbildningsnivån och stänger dörren för den som vill ha en andra chans. Vi vill i stället skapa nya livschanser och utbildningsmöjligheter, skriver Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Lars Ohly.
Relaterat
Sverige är ett litet land i en stor värld. Våra framgångar har byggt på att vi har försökt tillvarata och utveckla alla begåvningar som finns i vårt land.
Vi har undan för undan höjt nivån för vad man haft rätt att lära sig. Den som inte gått en spikrak väg genom skolan har fått en andra chans. Om arbetsplatsen lagt ner, lusten försvunnit eller orken sinat har man kunna omskola sig, skaffat ny kompetens och bytt yrke eller bransch.
Reformer i det tysta
Medan skolpolitiken på ytan de senaste åren handlat om ordning och reda, om betyg eller om skolan är för flummig, har alliansen i det tysta genomfört flera reformer som sänker utbildningsnivån, skapar återvändsgränder och där dörren stängs för den som vill ha en andra chans. Mycket inom den svenska skolan går åt fel håll.
Sorteringen börjar allt tidigare. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Vi vill att alla barn ska få en jämlik start i sitt lärande och föräldrar ska kunna välja en förskola där den pedagogiska verksamheten håller hög kvalitet. All förskoleverksamhet som får offentlig finansiering ska uppfylla höga kvalitetskrav, ha välutbildad personal och följa förskolans läroplan.
Valen för att öka chanserna att komma in på högskolan måste nu göras allt tidigare, redan i årskurs fem. Den elev som till exempel väljer franska får större möjligheter på gymnasiet än den som väljer svenska. 11-åringen som väljer fel får alltså sämre möjligheter att välja högskoleutbildning - åtta år senare. Så viktiga val ska man inte behöva göra så tidigt i livet. Högskoleverket har dömt ut reglerna som klart krångliga. Det krävs mycket goda kunskaper om såväl gymnasieskolan som högskolan för att välja det program och de kurser som ger störst möjligheter att antas till högskolan. Barn med föräldrar utan längre utbildning kommer att missgynnas och klasskillnaderna och den sociala snedrekryteringen kommer att öka.
En andra chans
I årtionden har komvux varit andra chansen för den som inte fått gymnasiekompetens eller som behöver komplettera för att komma in på drömutbildningen. Efter regeringens stora nedskärningar på komvux blev det 42 000 heltidsstuderande färre 2009 än 2006. För de som ändå lyckats få en komvuxplats har regeringen infört påbudet att de som läser in sin behörighet på komvux får det svårare att bli antagna på högskola bara för att de inte läst in kurserna redan på gymnasiet. Enligt Riksdagens utredningstjänst var det 11 000 studenter 2009 som berördes av detta.
Sökande till högskolan ska inte missgynnas om de har läst på komvux eller folkhögskola. Givetvis ska även kompetens från arbetsliv och yrkesutbildning erkännas. Kunskap har inte heller något hemland: all kompetens från andra länder ska tas tillvara. Vi vill intensifiera arbetet med validering av utländska betyg och utländsk arbetslivserfarenhet.
Listan kan tyvärr göras lång
8 000 studenter blev antagna på högskolan 2009 genom den så kallade 25:4-regeln som alliansen nu tar bort. Listan kan tyvärr göras lång. Skolverket konstaterade nyligen att den ökade sorteringen i skolan bidragit starkt till de sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Det ansvariga utbildningsrådet sammanfattade med att det finns ingen tydlig vinnare, alla elevers resultat sjunker.
Högskolverket konstaterar att andelen ungdomar som går vidare till högskola sjunker. Hela 11 OECD-länder ligger före Sverige när det gäller andelen vuxna som utbildar sig efter gymnasiet. Men regeringen fortsätter att införa regel efter regel som hindrar den som inte går en spikrak väg genom skolan. Budskapet är att om du inte bestämmer dig redan från barnsben så får du skylla dig själv.
Lyckligtvis finns det vägar ut ur detta. Vi rödgröna vill ändra antagningsreglerna, och täppa till kryphål i lagstiftningen som tillåter tidig sortering av elever. Olika utbildningsformer ska åter byggas ut. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är överens om att driva en politik som åter kommer att skapa nya livschanser och utbildningsmöjligheter. Ett rekordstort antal unga går ut gymnasieskolan och vill fortsätta att utbilda sig. Den höga arbetslösheten är därför ett bra tillfälle att höja utbildningsnivån och lösa problemet med generationsväxlingen inom arbetslivet. Vi vill slopa reglerna som diskriminerar den som skaffat sig kunskaper genom komvux eller genom arbetslivserfarenhet.
En möjligheternas skola
Därför är skolpolitiken mycket viktig i kommande val. För tidigare generationer har politiken varit inriktad på att lösa problem, uppmuntra studieflit och ambition, och ge fler människor större möjligheter. Det kan den göra igen. Våra barn ska ha minst lika bra eller bättre möjligheter än vi själva fick. Sverige behöver en möjligheternas skola.
Mona Sahlin (S)
partiledare
Maria Wetterstrand (MP)
språkrör
Peter Eriksson
språkrör
Lars Ohly (V)
partiledare











Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

