I en debattartikel den 22 februari 2010 varnade P-O Eriksson, Björn Törnvall och Jonny Fagerström för investeringar i vindkraftverk. Av deras artikel framgår inte hur stor andel av elcertifikatspengarna som går till vindkraftverk och de beaktar inte alls vindkraftens press nedåt på elpriset, som utgör motvikt till avgiften för elcertifikat.

All tillförsel av ny elproduktion verkar sänkande på elpriset. Vindkraft höjer aldrig priset på el. I stället sänker det priset alltid litet grand och ibland synbart. Vid omfattande blåsigt väder i Sverige syns det att elpriset sjunker på Nord Pools spotmarknad. Det har redan hänt flera gånger.

Alternativen dyrare

I Tyskland finns fler än 20 000 vindkraftverk. De producerar mer än 40 TWh per år. I hela Europa producerade vindkraftverken 123 TWh år 2008. Det kan jämföras med Sveriges hela elförbrukning, som är cirka 150 TWh per år. Om den el som de europeiska vindkraftverken producerar skulle ersättas med elproduktion från fossilbränslebaserade kraftverk, skulle det påverkat oljepriset uppåt, vilket skulle fått negativa konsekvenser även för Sverige. Om den vindelen i stället skulle ersättas med import av el, skulle elpriset i Sverige ligga på en väsentligt högre nivå än det faktiskt gör. Kraftnäten är ju sammankopplade, så elprisändringar ger efterverkningar över hela Europa.

Vindkraftens prispress nedåt på det allmänna elpriset är en vinst för alla elkonsumenter. Ju mer vindkraft som etableras desto större blir prispressen.

Elcertifikat ett stödsystem

Elcertifikat är det svenska stödsystemet till all förnybar elproduktion, inte bara vindkraft. För varje producerad MWh får den som producerat elen 1 elcertifikat. Alla eldistributörer måste köpa elcertifikat som täcker en viss andel av deras elförsäljning, så kallad kvotplikt. 2010 är kvotplikten 17,9 procent. Elcertifikaten säljs och köps på en marknad, där priset bildas beroende på tillgång och efterfrågan. Elcertifikat kan sparas av elproducenten till senare och även handlas vidare av eldistributören vid annat tillfälle.

Priset på elcertifikat har sedan systemets införande 1 maj 2003 varierat mellan under 150 kronor och nästan 400 kronor. I februari 2010 är priset cirka 300 kronor per certifikat. Det motsvarar cirka 30 öre/kWh el som produceras i ett kraftverk som är godkänt för elcertifikat.

Det finns redan vindkraftverk i Sverige med en sammanlagd årsproduktion på cirka 3 TWh. Priset på elcertifikat sjönk under 2009 från nästan 400 kronor till cirka 300 kronor. Totalt fick den svenska vindelproduktionen stöd av elcertifikatsystemet med i storleksordningen 1 miljard kronor. Det konsumeras årligen cirka 150 TWh el. Stödet till vindkraftverken genom elcertifikatsystemet motsvarar alltså cirka 0,6 öre/kWh med nuvarande pris på certifikaten.

Tidsbegränsat stöd

Stödet är tidsbegränsat. Anläggningar som tagits i drift efter systemets införande har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av år 2030. Kvotplikten är redan beslutad. Den kommer att varierar mellan olika år och minska efterhand. Kvotplikten år 2030 är bestämd till 4,2 procent.

Elkonsumenterna betalar elcertifikaten genom en särskild avgift. Av den avgiften går mindre än 10 procent till vindkraft.

Stödet till vindkraft på cirka 0,6 öre/kWh i genomsnitt för all el ska jämföras med vindkraftens prispress nedåt på all el med Båda effekterna finns. De andra elcertifikatsberättigade sätten att producera el på, småskalig vattenkraft och biobränsleeldade kraftvärmeverk, ger också en press nedåt på elpriset.

Bra säkerhet för bankerna

Mot bakgrund av de senaste månadernas skyhöga elpriser, kan bara prispressen vara skäl för statsmakterna att se till att utlåningen till vindkraftnäringen fungerar. Bankernas säkerhet är bättre än för många andra företag. Den stora investeringen sker initialt. Därefter är vinden fri.

Varan el har en stabil marknad och är likadan år från år. Vindkraftverk behöver aldrig stoppas för att bränslet blivit för dyrt eller modellerna blivit omoderna. För varje år som går, ökar bankernas säkerhet. Skulle något vindläge inte motsvara förväntningarna, kan vindkraftverket monteras ner och sättas upp på annan plats. Vindkraftverk är behändiga anläggningar, som producerar en vara som ett modernt samhälle alltid behöver, och behöver allt mer av.

Agneta Paulsson

vd i Billyvind AB