Kan förändringar på arbetsmarknaden skapa fler företagare i Västsverige? När bilindustrin är i gungning förändras arbetsmarknaden. Detta kan vara ett gyllene tillfälle för människor att ta vara på och utveckla sin kreativitet. En medveten satsning på företag och ett kreativt entreprenörskap utvecklar både individen och hela regionen.

Ett framgångsrikt Västsverige handlar inte om konkurrensen med Stockholm, eller om vilken region som har mest makt i beslutande nationella organ. Frågan handlar om vad människor behöver för att kunna vara kreativa, hur fler människor kan skapa nya arbetstillfällen.

I stället för några få, stora arbetsgivare kommer Västsverige att kunna befolkas av många fler mindre företag. Men vi behöver bli fler som delar detta synsätt. Västsvenska Handelskammaren målar en bild av att Västsverige halkar efter och saknar makt på nationell nivå, man driver opinion för att få fler västsvenskar i nationella beslutande organ (rapporten En tyst del av Sverige). Och i en ledare i höstas önskade sig GP ett Göteborg som på allvar törs konkurrera med huvudstaden (Ett modigare Göteborg 11 okt 2009).

Vi menar att Stockholms framgångar är bra för Västsverige och att ökad konkurrens med huvudstaden inte är receptet för ett framgångsrikt Göteborg. Landet är helt enkelt för litet för det. Vi vill byta ut ordet konkurrens med tillsammans. Genom att vidga perspektivet något och satsa sin tillit till nya entreprenörer kan ledande opinionsbildare göra oss alla till vinnare.

Det finns orter som redan gått igenom ett stålbad, orter som drabbats av förlorade arbetstillfällen i en industriell omvandling. Vi har på nära håll följt och medverkat i omställningsarbeten på orter som Östersund och Västervik. Deras erfarenheter visar att det går att omvandla elefanter till entreprenörstäta samhällen.

Men vilka faktorer triggar fler att vilja kalla sig entreprenörer och hur skapar man en tillväxtmiljö på riktigt? Utmaningen och lösningen stavas invånarnas egen drivkraft. Här är några exempel:

* Västervik. När Electrolux aviserade att fabriken där skulle läggas ned hotades 1 500 jobb. Några år senare var Västervik en raket i Svenskt Näringslivs och Företagarnas ranking över företagsvänliga kommuner. Man vände utflyttning till inflyttning och de tio storbolag som stått för 80 procent av intäkterna fick se 250 företag ta över och bli de som tillsammans nu står för de 80 procent av intäkterna.

*   Trångsviken: En by i Jämtland som lär ut entreprenörskap redan i grundskolan och har startat flera riskkapitalbolag som stöttar andra företag på tillväxt.

*   Åre: Ännu ett litet samhälle där företagare och kommun tillsammans attraherar mängder av externt kapital och genomför investeringar av bland annat en kongresshall och äventyrsbad.

Gemensamma nämnare för dessa orter är att man lyfter fram glöden i små, entreprenörsdrivna företag. Här pågår en ständig, öppen dialog mellan entreprenörer och kommun som för utvecklingen framåt genom att:

1. näringsliv, kommun och allmänhet berättar öppet för varandra vad vi kan göra (inte i första hand vad vi vill).

2. inse att ingen annan kan planera en positiv utveckling. Om inte jag – vem? Om inte nu – när?

3. att varje person ser sig som en del i ett större sammanhang och har självmotivation som ledstjärna.

Men vi ser också motsatsen, där enskilda opinionsbildare på olika orter ensamma trummar ut vad just deras region ”borde” satsa på.

Företagare skapar tillväxt. Tillväxt föds ur ett fungerande samspel och samverkan företagare emellan, men också mellan företagare och offentlighet. Glädjen delar vi över de nya arbetstillfällen vi faktiskt åstadkommer tillsammans. Så får vi uppleva ett framgångsrikt Västsverige.

Andrea Jovell Swensson

Tommy Ivarsson

Anne-Sofie Olsson

Per Johansson

Tillväxtakademin

Fotnot: Tillväxtakademin är ett näringslivsinitiativ som på företagens villkor och språk skapar förutsättningar för tillväxt för individ, företag och kommuner.