Varför det skulle finnas en likhet mellan utlåning till vindkraftsprojekt i Sverige och utlåningen till olika andra ändamål i Baltikum, Ukraina och Ryssland är höljt i dunkel? Det vore intressant att se en förklaring.

Påståendet att vindkraften internationellt inte längre står stark motbevisas av att inget annat kraftslag ens kommer i närheten av både investeringsbelopp och nybyggd kapacitet under år 2009. Enbart Kina byggde förra året hela 13 000 MW! Tyder detta på bristande lönsamhet? Författarna hävdar också att det råder brist på så kallad insatsberedd ersättningskraft. Kanske en före detta ordförande i Svenska kraftnät skulle kunna förklara var i världen detta gäller.

Ligger inte på is

De största projekten ligger ingalunda på is. I Sverige kommer vi under de närmaste åren att bygga enskilda projekt som omfattar 200-300 MW. Skogsbolaget SCA och norska Statkraft kommer att bygga cirka 1 000 MW i mellersta Sverige. Listan kan göras längre. Däremot byggs för närvarande inte vindkraft till havs längs Sveriges kuster.

Att bygga infrastruktur enbart med eget kapital är knappast en god affär. Det kan man förvänta att en före detta bankdirektör och en före detta kraftnätsordförande borde veta. Dagens aktiva bankdirektörer kan både räkna och göra riskbedömningar.

Det största vindkraftsprojektet som hittills byggts i Sverige, Havsnäs vindkraftspark i Strömsunds kommun, byggdes, finansierades och ägs visserligen till 100 procent av utländska aktörer. Det finns i dag många utländska investerare som vill in på den svenska vindkraftmarknaden. Tyder det på bristande lönsamhet, eller är det brist på kunnande hos alla dessa internationella aktörer?

EU-direktiv om förnybar energi

Ambitionsnivån i det svenska elcertifikatsystemet höjs inte som följd av Svensk Vindenergis så kallade lobbyinsatser. Möjligtvis har herrarna hört talas om det EU-direktiv som innebär att 20 procent av EU-staternas energikonsumtion ska komma från förnybar energi. Det är utbyggd bioenergi, vattenkraft och vindkraft som ska stå för den svenska ökningen av förnybar produktion och som alla har del av och medverkar i elcertifikatsystemet.

Bioenergin dominerar med drygt 2/3 av det som hittills byggts ut medan vatten- och vindkraft står för cirka 1/6 vardera.

Är det kanske rädslan för att vindkraftsbolag ska gå samma öde till mötes som Finans AB Gamlestaden gjorde i slutet av 1980-talet; att dåvarande Nordbanken tog över innan konkursen kom några år senare, som får debattörerna att oroa sig för vindkraften?

Matthias Rapp

vd Svensk Vindenergi