Stigande räntor med risk för ökande kreditförluster minskar bankernas goda lönsamhet från den inhemska rekordstora bostadsfinansieringen. Några av storbankernas nyligen publicerade gigantiska kreditförluster i Baltikum, Ukraina och Ryssland bör leda till en ökad försiktighet med krediter till andra, nya och lika okända marknader, som till exempel vindkraftsindustrin.

Under 2009 har vindkraftsindustrin i Sverige fortsatt att växa kraftigt, enligt organisationen Svensk Vindenergi. En bedömning är att över 200 nya vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 450 – 500 MW har byggts under 2009. Planer på en etablering om totalt över 20 000 verk i Sverige finns registrerade ute i kommunerna.

Internationellt är vindkraften inte längre på lika stark frammarsch till följd av sin bristande lönsamhet, lågkonjunkturen, fallande elpriser och brist på nödvändig ständigt insatsberedd ersättningskraft som back-up. Både elpriserna och elcertifikaten, som avgör den totala ersättningsnivån för vindkraftsproducenterna, har sjunkit. Därmed hotas branschen av bakslag under 2010. De största projekten ligger på is, eftersom de med dagens ersättningssystem inte bär sig.

Stort risktagande för bankerna

Framtida intäktsströmmar för vindkraften är starkt beroende av politiska beslut. Många av de snabbt växande vindkraftsbolagen saknar tillräckligt eget kapital. De saknar också erfarenhet av storskalig vindkraftsverksamhet. Säkerhetsvärdet av verken är mycket svårbedömt. Ersättningen som systemet med elcertifikat ger är, enligt Svensk Vindenergi, för dålig för att bankerna ska våga bevilja lån till större vindkraftsprojekt. Detta innebär betydande risker för banker och andra kreditgivare, liksom för de ofta utländska kapitalförvaltare, som är tänkta ägare till den svenska vindkraftsutbyggnaden.

Vindkraftslobbyn har nu startat en omfattande verksamhet för att kraftigt öka bidragen till vindkraften genom höjningar av ambitionsnivåerna i elcertifikatsystemet. Subventionerna riskerar därmed att ytterligare elda på en redan överhettad bransch, likt en räntesänkning i en högkonjunktur.

Allt eftersom staten driver på utbyggnaden kommer allt större belopp att krävas för subventioner till den olönsamma vindkraften som dessutom konkurrerar om elcertifikatspengarna, i dag cirka sju miljarder kronor, med betydligt effektivare vattenkraft och biobränslen. Om vindkraften skall nå upp till Energimyndighetens och regeringens planeringsmål om 30 TWh, krävs över 10 miljarder kronor per år i subventioner enbart till vindkraften, mot dagens 1 miljard.

Driver upp priset på el

Vindkraftens accelererande subventionsbehov driver upp priset på elen, där elkunderna och skattebetalarna via elcertifikatsavgifterna ytterst tvingas stå för notan. Skulle framtidens kunskap eller landets ekonomi ge politikerna anledning att ompröva systemet med elcertifikat och/eller utsläppsrätter, hamnar ett stort antal olönsamma vindkraftbolag i knät på bankerna, redan innan vindkraftverken är skrotfärdiga. Detta har nyligen hänt till exempel i Spanien, när man av statsfinansiella skäl, beslutade att sänka subventionsgraden till förnyelsebar energi med 30 procent med kollaps som följd. Nu är vindkraftsbolagen i stället ute efter svenskarnas plånböcker.

Med hänsyn till de mångmiljardbelopp som måste lånas upp på finansmarknaden för att finansiera den snabbväxande vindkraftsbubblan, borde den uppenbara risken för ännu en farlig överexponering i banksystemet vara en högt prioriterad fråga i bankernas styrelser och för tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen.

P-O Eriksson

fd vd för Sandvik, fd ordförande Svenska Kraftnät

Björn Törnvall

fd bankdirektör, fd vd Gamlestaden

Jonny Fagerström

Stockholmsinitiativet