Jan Björklund presenterade nyligen propositionen Bäst i klassen (2009/10:89) som bygger på utredningen om En hållbar lärarutbildning (SOU 2008;109). Dessvärre tar denna inte hänsyn till den kritik som flera organisationer för funktionshindrade, lärarhögskolor och skolmyndigheter fört fram i sina remissvar: lärarutbildningens inslag med specialpedagogik, främst kunskap om funktionshinder, måste utökas.

De flesta föräldrar till barn med funktionsnedsättning väljer i dag att placera sitt barn i integrerad klass. Därför är det högst sannolikt att varje lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att undervisa elever med funktionsnedsättning. Ändå förbereder inte dagens lärarutbildning för detta och med bristerna i den nya propositionen kommer inte heller framtidens lärarutbildning att göra det.

Elevernas behov glöms bort

Propositionen fokuserar så mycket på ämneskunskaper att elevernas behov glöms bort. Eftersom regeringen inte vågar ge obligatorisk kunskap om funktionshindrade till blivande lärare får detta parollen ”en skola för alla” att blekna. Propositionen strider också mot flera konventioner. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning erkänns rätten till utbildning, utan diskriminering och på lika villkor. För att detta ska bli verklighet måste pedagogers kompetens att möta och undervisa elever med olika funktionsnedsättning framhållas. Propositionen strider också emot huvudprinciperna i FN:s konvention om barns rättigheter som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras.

Risk för sämre kvalitet

Skolinspektionen stärker vår linje i en nyligen publicerad granskning där de konstaterar att huvudmännen och skolorna måste stärka kompetensen kring funktionsnedsättningens påverkan på inlärning. Annars finns stor risk att personalens bristande kompetens medför en försämrad kvalitet i undervisningen.

Skolinspektionens granskning menade flera av de intervjuade lärarna att det var svårt att veta om elevens svårigheter i ett visst ämne berodde på funktionsnedsättningen eller om svårigheterna berodde på annat. Vidare kände sig lärarna ovana och osäkra på hur man ska jobba med hjälpmedel.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslog i sitt remissvar att lärarutbildningen tydligare behandlar kunskap som förbereder lärare att möta och undervisa klasser där elever med funktionsnedsättning utgör en dimension av mångfalden.

Vi är bestörta över att riksdagen är på väg att rösta igenom en proposition om en lärarutbildning som strider mot två viktiga konventioner, som slår ihop specialpedagogiken med en bunt andra ämnen där varje lärosäte själva detaljstyr innehållet och som inte ger lärarna kompetens att möta sina elever.

Tappat bort viktigt krav

Vi finner det ytterst märkligt att utredningen kunde tappa bort ett så viktigt krav med så brett stöd. Det är i högsta grad viktigt att lärarna, som ska ge våra barn verktyg för livet, har utbildning i hur man upptäcker behov samt bemöter, undervisar och kommunicerar med barn med funktionsnedsättning.

Lärarna bör även veta vart man kan vända sig för stöd och rådgivning – både till sig själv och till eleven. Det är en trygghet för framtida elever och föräldrar att lärarna har kunskap, men även en trygghet för lärarna själva. Elever gör som läraren och är läraren osäker i sitt bemötande av det barn som har en funktionsnedsättning smittar beteendet av sig på resten av klassen. Det är inte acceptabelt att lärarnas bristande kunskaper leder till försämrad undervisning och utanförskap för dessa elever.

Om riksdagen väljer att rösta igenom Bäst i klassen så bryter man mot flera antagna konventioner, förbiser personer med funktionsnedsättning och vinkar adjö till parollen ”en skola för alla”.

Öka i stället lärarnas kunskaper och ge dem och oss en lärarutbildning som är vad namnet lovar – bäst i klassen.

Julia Willig,

ordförande Unga hörselskadade,

Victoria Öjefors

ordförande Unga Synskadade

Helena Christoffersson

ordförande Dövblind Ungdom

Tiina Nummi-Södergren

ordförande Synskadades Riksförbund

Helena Svensson

språkrör Förbundet Unga Rörelsehindrade

Linda Eriksson

vice ordförande Förbundet Sveriges Dövblinda

Bengt-Erik Johansson

förbundsordförande Dyslexiförbundet (FMLS)

Johan Steirud

ordförande Unga RBU-are

Jan Carlsson

ordförande Riksförbundet för döva, hörsel- skadade och språkstörda barn (DHB)

Henrik Sundqvist

ordförande Sveriges Dövas Ungdomsförbund