För få studentbostäder
ett hinder för nya jobb
Den högre utbildningens betydelse för vårt samhälle kan knappast överskattas. Sverige kan inte konkurrera med lägre löner. För att skapa jobb, företagande, tillväxt och välfärd krävs en högre utbildning i världsklass. Dynamiska universitet och högskolor kräver i sin tur bra studentbostäder. Här har samhället misslyckats och värre kommer det att bli om inget görs, skriver Mats Odell (KD).
Relaterat
Artikelbilder
Nicklas Elmrin
I höstas började inte mindre än 94 000 studenter studera för första gången vilket är den högsta siffran någonsin. Fler studenter kommer det dessutom att bli fram till 2013 tack vare de höga födelsetalen vi hade i början av 1990-talet. För att få fram bostäder för dessa nya studenter måste vi snabbt genomföra ett antal åtgärder.
Vi behöver bygga fler bostäder. Vi behöver också bättre utnyttja de bostäder som redan finns. Flexibiliteten måste öka eftersom antalet ungdomar i åldern 19–24 år efter 2013 sakta kommer att minska. Vissa av dessa förslag har också framförts av Boverket i rapporten Student söker bostad som tagits fram på uppdrag av regeringen.
Skattefri uthyrning
* Universitet och högskolor måste få rätt att tillhandahålla bostäder för studenter och forskare. Det får de enligt lag inte göra i dag. Akademiska Hus som äger en stor del av fastigheterna på högskoleområdena bör också få tillhandahålla bostäder och inte bara utbildningslokaler.
* Kommunerna på högskoleorter måste ta sitt ansvar och tillhandahålla mark till rimliga priser för studentbostäder. Mark som är planerad för ett visst ändamål på längre sikt bör på kort sikt upplåtas för tillfälliga studentbostäder genom tillfälliga bygglov. Likaså bör kommunerna ha lägre krav vad gäller till exempel bilparkering i anslutning till fastigheterna eftersom studenter i mindre utsträckning kör bil.
* Byggreglerna för studentbostäder bör förenklas. Kravet på avskiljbarhet kan minska för studentbostäder om de boende kan få samma funktioner i gemensamma utrymmen.
* Avskaffa fastighetsavgiften för studentbostäder. Det är inte rimligt att till exempel ett korridorrum kostar 1 272 kronor per år i fastighetsavgift när en femrummare kostar lika mycket.
* I Norge är det skattefritt att hyra ut upp till halva privatbostaden. Det gör att villor ofta byggs med en mindre uthyrningsbar bostad i fastigheten. Enligt Stockholms Handelskammare skulle bättre villkor för andrahandsuthyrning kunna skapa inte mindre än 55 000 bostadstillfällen bara i Stockholmsområdet. Därför måste vi, på samma sätt som i Norge, låta alla privatpersoners hyresintäkter för upp till halva privatbostaden vara helt skattefria.
Slutligen delar studentbostadsmarknaden många av de svårigheter och utmaningar som finns på resten av bostadsmarknaden. Det har sedan början av 1990-talet byggts knappt hälften så många bostäder per invånare i Sverige jämfört med Norge och Finland. Det gör att vi nu har bostadsbrist trots den ekonomiska lågkonjunkturen.
Dyrt bygga nytt
Tyvärr har byggherrarna svårt att räkna ihop sina byggen på grund av de höga kostnaderna. Det har sin förklaring i en misslyckad socialdemokratisk byggsubventionspolitik som gjort att svenska byggpriser enligt Eurostat 2005 låg 55 procent över genomsnittet i EU.
Sedan regeringsskiftet 2006 har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att skapa långsiktigt stabila spelregler för bygg- och bostadsmarknaden. Trots att vi befinner oss i en djup lågkonjunktur ökar nu bostadsbyggandet stadigt utan numera slopade byggsubventioner. Det är glädjande även om det sker från en alldeles för låg nivå.
Arbetet med att få till stånd en fungerande bostadsmarknad för studenter och övriga hushåll måste fortsätta. För det krävs en politik som vågar se problemen och som vågar tänka i nya banor.
Mats Odell (KD)
kommun- och finansmarknadsminister
