Sverige är ett av de länder i EU som har den högsta ungdomsarbetslösheten. Nästan 27 procent av alla svenskar under 25 år som vill och kan ta ett arbete står i dag utanför arbetsmarknaden. En av de grupper som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden är unga som växer upp i storstädernas fattiga förortsområden. Siffror som Ungdomsstyrelsen tagit fram visar att andelen unga i de fattigaste förortsområdena som redan före den ekonomiska krisen stod utanför utbildning och arbete var mellan 35 och 40 procent.

Vissa andra EU-länder lyckas bättre än Sverige med att motverka ungas utanförskap. Enligt de senaste siffrorna är arbetslösheten bland unga i Nederländerna 7 procent, i Danmark 12 procent och i Storbritannien 20 procent. Det finns många förklaringar till att dessa länder uppvisar bättre resultat än Sverige. I en rapport som Ungdomsstyrelsen nyligen presenterat har vi studerat hur andra EU-länder arbetar för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden.

Viktigt erbjuda alternativ

Utbildning är en central faktor för att senare få ett arbete. Det är viktigt att unga som hoppar av gymnasiet tidigt identifieras och erbjuds alternativ som kan få dem att återgå till någon form av utbildning eller praktik. I Sverige har kommunerna ett lagstadgat ansvar att följa upp unga under 20 år som hoppar av gymnasiet. I dag finns stora brister i kommunernas kunskaper om vilka unga som befinner sig utanför utbildningssystemet och det är då svårt att erbjuda några insatser. I andra EU- länder arbetar man mer effektivt med att fånga upp de unga som hoppat av eller som är på väg att hoppa av skolan. Ett exempel är England där många kommuner arbetar betydligt mer aktivt än i Sverige. Där finns en särskild organisation som identifierar alla unga i behov av stöd och de erbjuder rådgivning. Alla aktörer som möter unga i behov av stöd rapporterar till en databas.

En brist är att unga som hoppat av gymnasiet som regel inte erbjuds något annat alternativ än att återuppta gymnasiestudier. I såväl England som Nederländerna och Danmark erbjuds unga flera olika alternativa utbildningsformer såväl inom som utanför den ordinarie gymnasieskolan. I Nederländerna finns vid sidan av traditionella utbildningsvägar en uppsjö av olika kombinationer av utbildning och arbete som i de flesta fall leder till ett yrkesintyg. Många utbildningsanordnare erbjuder en alternativ väg till yrkesexamen för unga som inte vill eller klarar av att gå i en vanlig yrkesförberedande gymnasieskola. I Danmark finns förutom 4- eller 5-åriga yrkesutbildningar också kortare yrkesutbildningar med lägre krav på teoretiska ämnesstudier. Ungdomsstyrelsen ser positivt på kommande förändringar av gymnasieskolan som möjliggör flera vägar till en färdig gymnasieutbildning.

Ett problem i Sverige är att alla stödåtgärder för unga som hamnar i en situation utanför arbete och utbildning inte finns samlade på ett enda ställe. Utsatta unga riskerar att skickas mellan olika aktörer för att få stöd och inte minst är det vanligt att hamna i glappet mellan kommunala åtgärder i socialtjänstens regi och statliga åtgärder genom arbetsförmedlingen. I såväl England som Danmark finns goda exempel på former för samverkan som gör att unga i behov av stöd endast har en instans att vända sig till. De har organisationsformer som underlättar kunskapsöverföring och minskar glappen i bemötandet av unga. I England ska alla lokala verksamheter som arbetar med unga samverka och arbeta integrerat. Arbetssättet gäller såväl på den strategiska nivån som i själva mötet med den unge, där en enda tjänsteman ska kunna fungera som kontaktyta för flera olika verksamheter.

Innovativt och intensivt

Bra möten mellan skola och arbetsliv eller skola och högskola/universitet är många gånger avgörande för ungas etablering på arbetsmarknaden, inte minst för unga som inte har tillgång till sociala nätverk med koppling till yrkeslivet. Många grund- och gymnasieskolor i socialt utsatta storstadsområden arbetar både innovativt och intensivt med mentorskapsprogram och förebilder. Unga vuxna som kommer från samma miljö och som studerar på högskolan, har ett jobb eller har startat eget ställer upp som förebilder och samtalspartners för skolungdomar som pendlar mellan hopp och stark oro när de tänker på sin egen framtid.

Det behövs kontinuitet för att nå god kvalitet i verksamheten med mentorskap och för att erfarenheterna från verksamheten ska leda till förnyelse och förbättring. Det behövs också uppföljning och utvärdering av själva metoden, till exempel utifrån hur de unga mentorerna och förebilderna förbereds för sitt viktiga uppdrag och vilka möjligheter de själva har för att få stöd och uppbackning.

Bättre samarbete krävs

För att minska ungas utsatthet och för att få fler unga i arbete eller studier föreslår Ungdomsstyrelsen:

* Ta fram ett enhetligt sätt att identifiera vilka unga som står utanför arbete och utbildning.

* Ta ett nationellt initiativ för att möjliggöra för kommuner att upprätta lokala databaser som kan underlätta arbetet med att identifiera, följa upp och stödja unga.

* Underlätta samverkan genom att se över sekretessreglerna.

* Ge en nationell aktör i uppdrag att skapa ett nationellt kunskapscentrum för kvalitetsutveckling, uppföljning och erfarenhetsutbyte av mentorskapsprogram.

* Skapa en gemensam och integrerad organisation dit alla arbetssökande unga kan vända sig.

För att fler unga ska få jobb och kunna försörja sig behövs ett genomtänkt och samordnat arbetssätt mellan kommunala verksamheter och statliga myndigheter. Här kan vi ta lärdom av andra länder som kommit längre med arbetet.

Per Nilsson

generaldirektör på Ungdomsstyrelsen