Att skapa möjlighet för alla elever att uppnå minst godkänt i skolans ämnen måste vara en av skolans mest grundläggande uppgifter. Det handlar om alla elevers rätt till en god grundläggande utbildning i en trygg miljö. En bra start i livet. Och det gäller också för de allra flesta elever. Men inte för alla. I dag lämnar omkring 23 procent av eleverna grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen.

Det finns grundskolor som trots en rad hinder lyckas mycket bra när det gäller att tillförsäkra eleverna grundläggande kunskaper när de lämnar skolan. Men alltför många skolor klarar inte detta. Det är något som har förvånat mig under mitt första år som generaldirektör och chef för Skolinspektionen.

Jag har kunnat se skolor som inte ger undervisning i alla ämnen och som inte följer upp elevernas kunskaper på ett sätt som gör det möjligt att sätta in stödåtgärder. Jag har sett skolor där rektorn inte intar en klar ledarroll och styr skolan mot de mål som finns och jag har läst rapporter om skolor som inte tar frågorna om elevernas trygghet på allvar.

Från 1 januari 2010 har Skolinspektionen börjat granska skolor efter en ny mer vässad modell. Syftet är att blottlägga de områden som varje skola måste utveckla för att bland annat kunna ge alla elever det de behöver för att nå godkända resultat. Vår utgångspunkt är att alla skolor ska klara det kravet.

Förväntningarna är för låga

Enligt min uppfattning har skolorna i dag för låga förväntningar på elevernas möjligheter att nå goda resultat, samma sak gäller förväntningarna på den egna insatsen för att stödja och stimulera eleverna att nå bättre resultat. Vi kommer inte i vårt fortsatta arbete att acceptera resonemang som: Ja, men ni förstår, med det elevmaterialet, den sociala sammansättningen på eleverna, kan man inte förvänta sig bättre resultat.

Det är ett resonemang som brister i tilltro till skolans egna insatser för att stödja alla elever så att de når minst godkänt. En av de grundläggande utgångspunkterna för svensk skola är att den ska ge alla elever lika möjligheter att nå målen, men trots detta ser vi stora skillnader i resultat mellan och inom skolor. Men just de skillnaderna visar också att det går att komma längre och det skolan gör har betydelse och störst betydelse har det för de svagaste eleverna. Det finns många goda exempel och förebilder på detta område. En viktig uppgift för oss är att kontrollera att en skolas ansträngningar att åstadkomma ett sådant stöd är tillräckliga.

Sedan år 2003 har först Skolverket och sedan den nya myndigheten Skolinspektionen inspekterat landets runt 6 000 skolor. På vissa områden är bristerna tydliga. Det gäller bland annat skolans uppföljning av elevernas kunskaper, stödinsatser för elever som har behov av det liksom arbetet för en trygg miljö och mot kränkande behandling under skoldagen.

Det är anmärkningsvärt att de brister inspektionen har funnit, liksom skillnaderna mellan skolor, är så omfattande i ett skolsystem som har som mål att vara likvärdigt för alla elever. Mot bakgrund av detta skärper vi nu ytterligare vår modell för tillsyn. Den regelbundna tillsynen ska gå igenom alla skolor på fyra och ett halvt år. Syftet är att säkerställa att kommuner och fristående skolor ger alla elever förutsättningar att nå de nationella målen för skolan.

Granskningen utgår från barnets perspektiv, vilket bland annat innebär att vi i större utsträckning än tidigare kommer att ta in elevernas synpunkter inför en inspektion.

Tidigare har inspektionen genomförts med samma mall över hela landet och i alla skolor. I den nya skärpta modellen läggs större tyngd vid de skolor som har problem och där tillsynen bedöms göra bäst nytta.

Framgångsfaktorer för god kvalitet

Utgångspunkten för tillsynen är ett antal framgångsfaktorer för god kvalitet i skolan: Ett tydligt och pedagogiskt ledarskap som prioriterar skolans kunskapsmål, höga förväntningar på elever och gemensamma sociala spelregler är exempel på faktorer som den nya inspektionen bygger på.

Skollag, läroplaner och övriga författningar utgör liksom tidigare grunden för Skolinspektionens bedömningar medan framgångsfaktorerna är styrande för var strålkastarljuset ska riktas. Det handlar också här om att åstadkomma förändringar på de områden där nyttan är som störst.

Genom att Skolinspektionen ringar in områden där verksamheten inte uppfyller de krav som ställs, får varje skola en bra utgångspunkt för sitt utvecklingsarbete. Efter avslutad inspektion ska också föräldrar och elever få ta del av resultat i ett föräldrabrev.

Skolornas åtgärder ska rapporteras till Skolinspektionen som följer upp för att säkerställa att de genomförs. I det förslag till skollag som nyligen presenterats finns dessutom bland annat en möjlighet till vite i de mest allvarliga fallen när skolorna inte förmår rätta till de brister som visats i tillsynen.

Ytterligare en insats i den nya modellen är så kallad flygande tillsyn. Den omfattar ett speciellt avgränsat område där Skolinspektionens 190 inspektörer genomför skolbesök under en och samma dag. På det sättet kan vi kraftsamla för att sätta strålkastarljuset på någon viktig fråga i skolan.

Med den nya modellen för tillsyn skapar vi ett skarpt verktyg för att hävda kvalitet och likvärdighet i alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Vi kommer inte att släppa taget innan de brister vi identifierar är åtgärdade.

Ann-Marie Begler

generaldirektör Skolinspektionen