Sexåringarna ska både leka och lära
Det är inte skriftliga omdömen som skapar utslagning av elever. Den finns redan och har ökat i takt med att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling minskat, skriver Martina Mossberg (M) och Mats Öhlin i Haninge kommun.
Relaterat
Ett av de främsta problemen i dagens svenska skola är att eleverna lär sig för lite. En fjärdedel av alla elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Internationella jämförelser visar att svenska elevers resultat försämras. Skolverkets utvärderingar av grundskolan larmar att elever i dag lär sig betydligt mindre än för 15–20 år sedan.
Mats Ekholm och Hans-Åke Scherp har haft ett stort inflytande över svensk skola under denna period. Den ene som generaldirektör för Skolverket, den andre som flitigt använd föreläsare. De har gjort sig kända som motståndare till uppföljning av elevers resultat och inspektioner.
Nu går de till angrepp mot betygsliknande omdömen i förskoleklassen. I en artikel i GP 12 januari beskrivs dessa som "förödande". Bakgrunden till diskussionen är att länsrätten för en tid sedan gav Haninge kommun rätt att använda skriftliga omdömen i förskoleklass, samma omdömen som är obligatoriska från årskurs 1.
Utslagningen finns redan
Skribenterna försöker hävda att det föreligger ett vetenskapligt samband mellan skriftliga omdömen och utslagning av elever. Men vänta ett slag nu. Det är inte skriftliga omdömen som skapat utslagningen. Tvärtom. Utslagningen finns redan och har ökat i takt med att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling minskat. Möjligen kan man säga att uppföljningen tydliggör en utslagning som redan finns, men den är inte orsaken.
Scherps och Ekholms metoder med "mål att sträva mot" har redan prövats i svensk skola. Och i den skolan hamnar var fjärde elev utanför. Eleverna har uppenbarligen inte mått bra av deras metoder. Uppgiften nu är att hitta arbetssätt som minskar utslagningen.
Skriftliga omdömen i de tidiga årskurserna är ett sätt att lyfta fram barnens lärande och utveckla skolans verksamhet. Vi menar att det främsta tecknet på kvalitet i skolan är att alla barn lär och utvecklas. Därför observerar vi barnens lärande och för tydlighetens skull dokumenterar vi detta skriftligt. När vi ser att barnen lär och utvecklas, då vet vi att skolan fungerar bra.
Goda erfarenheter
Vi har goda erfarenheter av detta arbetssätt som vi använt både i förskolan och grundskolan. Tydliga mål för barnens lärande leder till pedagogisk förnyelse och en professionalisering av personalen. Det leder absolut inte till att man slutar med lek. Tvärtom. Leken är det främsta sättet barnen lär sig på.
De skriftliga omdömena är ett av flera verktyg som gett goda resultat för våra barn. Många fler lär sig läsa, skriva och räkna redan från första början. Vi tror att det ger bättre förutsättningar för en god och likvärdig skolgång. Vi brukar säga: Om vi vill ha alla med mot slutet, måste vi se till att alla är med från början!
Martina Mossberg (M)
ordförande i Grund- och förskolenämnden, Haninge kommun
Mats Öhlin
förvaltningschef, Haninge kommun och ledamot av insynsrådet för Statens skolinspektion
