Sju punkter för en stärkt sjöfart
I dag på Nordens största transportkonferens, Transportforum, kan jag presentera sju punkter för en stärkt sjöfartsnäring. Dit hör bland annat ökad forskning, ett svenskt internationellt sjöfartsregister och färre regler som ger minskade kostnader, skriver infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Som västkustbo ligger sjöfarten mig nära om hjärtat. Cirka 90 procent av den svenska utrikeshandeln transporteras någon gång till sjöss. Jag kan inte nog understryka hur viktig den är för Sverige, för Västsverige, för vår konkurrenskraft, för våra jobb och för vår miljö. En konkurrenskraftig svensk sjöfart behöver bra villkor för att fortsätta utvecklas och konkurrera på världsmarknaden.
Det är minst sagt omvälvande tider för sjöfarten just nu. Under lågkonjunkturens 2009 har vi sett priserna på bulkfrakt rasa till katastrofnivåer och vi har alla sett bilder på hur allt fler fartyg lagts upp på grund av för låg efterfrågan på fartygstransporter. Nu kan vi dock äntligen skymta ljuset i tunneln.
Sedan regeringen tillträdde har vi arbetat för att förbättra näringsklimatet, göra det mer lönsamt att arbeta och förenkla regelverk. Allt detta har stor betydelse för att hjälpa sjöfartsnäringen på fötter igen. Men det krävs mer.
I dag på, Nordens största transportkonferens, Transportforum kan jag presentera sju punkter för en stärkt sjöfartsnäring:
1 Svenskt internationellt fartygsregister för bättre konkurrenskraft.
Svensk sjöfart måste få bättre konkurrenskraft för att kunna konkurrera på en global marknad. Regeringen kommer därför i morgon fatta beslut om att se över vad som krävs för effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter, och kanske framförallt möjlighet att införa ett svenskt internationellt fartygsregister. Detta ger betydligt bättre konkurrensvillkor för svenska rederier.
Regeringen har dessutom givit Tillväxtanalys i uppdrag att genomföra en analys av de näringspolitiska förutsättningarna för det svenska maritima klustret.
2 Effektiviserad besiktning av fartyg.
Ska sjöfarten utvecklas så krävs investeringar och till det lönsamma transporter. Regeringen har därför beslutat att uppdra åt Transportstyrelsen att effektivisera och skapa större flexibilitet för besiktning av fartyg som för svensk flagg. Målsättningen är att arbetet ska ytterligare förenkla och skapa bättre näringspolitiska förutsättningar för rederier som för svensk flagg.
3 Satsning på närsjöfarten.
Regeringen har beslutat att utreda och genomföra EU:s regelverk om inre vattenvägar. När detta är infört kan transportsystemet på de inre vattenvägarna utnyttjas mer kostnadseffektivt och dessutom vara till gagn för miljön.
4 Mindre administration och färre regler.
Regeringen arbetar aktivt med regelförenkling för att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent. Under det svenska ordförandeskapets sista ministerrådsmöte beslutades om en allmän inriktning om EU-direktiv om rapporteringsformaliteter vilket innebär minskade administrativa procedurer för fartyg som angör hamn inom EU.
5 Skattelättnader för landansluten el.
Regeringen förbereder ett förslag om skattenedsättning för landansluten el till fartyg i hamn. Idag använder fartyg som ligger i hamn oftast en hjälpmotor som drivs med diesel- eller tjockolja för sin elförsörjning. Detta medför både utsläpp och buller. Med landansluten el kommer avsevärda miljöförbättringar kunna uppnås.
6 Ökad forskning.
För att svensk sjöfart ska utvecklas krävs resurser till forskning. Regeringen har därför kraftigt ökat anslagen till forskning i forskningspropositionen som sträcker sig fram till 2015. Ett av de prioriterade områdena där är miljö och i det sjöfarten. Forskning och utveckling är en viktig komponent för en konkurrenskraftig näring, men också naturligtvis för miljö och säkerhet. Jag ser därför mycket positivt på den satsning som gjorts på Chalmers Lighthouse tillsammans med näringen här i Göteborg.
7 Bättre förutsättningar för rekrytering.
En central fråga för att sjöfarten ska kunna utmärkas av god konkurrenskraft är goda möjligheter att rekrytera kompetent personal till sektorn. Regeringen har därför gett Sjöfartsverket i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram. Till det kommer regeringens övriga åtgärder för att förbättra på arbetsmarknaden samt branschens eget arbete att bli bättre på att attrahera arbetskraft.
Efterlängtad tonnageskatt
Sedan vet jag att det för sjöfartsnäringens del är oerhört viktigt med ett införande av tonnageskatt. Jag delar den åsikten och kommer fortsatt arbeta för att en tonnageskatt ska kunna införas så snart som möjligt.
Min vision är att svensk sjöfart ska vara synonymt med kvalitetssjöfart med hög standard när det gäller miljöskydd och säkerhet och att svensk sjöfart ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar. Fokus i vårt arbete måste vara på hela sjöfartsklustret, det vill säga verksamhet såväl till sjöss som på land. Det är synergin mellan dessa som ger spin-off-effekter och skapar svenska arbetstillfällen både till land och till sjöss.
Åsa Torstensson (C)
infrastrukturminister












Följ oss på twitter #gpdebatt

























Gör ditt val och köp här

