Den riktigt stora möjligheten i hållbar teknik ligger i att inte snäva in perspektiven. Uppgiften är så omfattande att enkla tekniska lösningar inte kommer att räcka.

Världen står inför en dubbel utmaning: samtidigt som vi måste passa in samhället i naturens kretslopp (där klimatfrågan är mest aktuell) så kommer världens befolkning att fortsätta öka och allt fler vill få det allt bättre. Exempelvis försörjs världen i dag till hela 85 procent av fossila bränslen. Den omställning det är frågan om för att klara klimatet samtidigt som efterfrågan på energitjänster ökar, kommer att påverka hela samhället. Det finns här en uppenbar risk att hållbar utveckling, eller frågan om det goda samhället, snabbt reduceras till en miljöfråga, som reduceras till en klimatfråga, som reduceras till en siffra – 350 ppm.

Industrisamhället har varit fantastiskt duktigt på att dela upp världen och förstå och utveckla delarna inom vetenskapliga discipliner, myndighetssektorer och näringslivsbranscher. Nu handlar det om att bygga världen hel igen. Då måste flera perspektiv vara levande samtidigt; såväl disciplinära (ekologiska, ekonomiska och sociala) som tids-, rums- och kulturella perspektiv. Denna insikt måste börja redan i grundskolan. Finns insikten på utbildningsdepartementet?

Möjligt klara omställningen

Även om utmaningarna är gigantiska så visar alla seriösa studier att det är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att klara omställningen, samt att det blir mycket dyrare att vänta. Ett exempel: varje timma strålar solen in lika mycket energi till jorden som världens alla människor använder under ett helt år. De solceller som omvandlar solljus till el utvecklas nu i mycket snabb takt och de har många positiva egenskaper; de kräver inget flöde av bränsle, avgaser och askor; de konkurrerar inte om bioproduktiva ytor för mat, material och biologisk mångfald utan kan läggas på hustak och öknar och de kan tillverkas var som helst i stora serier, vilket innebär möjligheter till kraftig kostnadsminskning som vi redan ser början av.

Vindkraft är det energislag som byggs ut snabbast i dag. De förnybara energislagen har alltså inte bara störst potential på sikt – de har redan etablerat sig på marknaden. Hur många vet att Sverige har ersatt kol och olja i fjärrvärmenäten i en omfattning som motsvarar hela det svenska kärnkraftsprogrammet? I fjärrvärmenätet utnyttjas även spillvärme som annars hade gått förlorad. Sverige är världsbäst på fjärrvärme och fjärrkyla. Teknik för export!

Fyra framtidsområden

Framgångarna med fjärrvärme är ett exempel på att Sverige, inte minst Västsverige, har alla möjligheter att ta täten i den bransch­övergripande utveckling som nu står för dörren. Jag ska ge fyra exempel på framtidsområden där Västsverige kan visa världen vägen:

* Västsverige har med sina raffinaderier, petrokemiska industri, fordonsföretag, skogsnäring, framsynta energibolag och starka forskarmiljöer unika möjligheter att utveckla framtidens bränslen, plaster och produkter baserat på biomassa. Vi har dessutom ett naturgasnät som gör det möjligt att koppla samman dessa verksamheter. Denna utveckling har börjat och lovar mycket gott!

* Västsverige har i samband med den pågående elektrifieringen av fordon möjlighet att bygga ett starkt kunskapsfält som kan kopplas samman med utvecklingen av smarta elnät och vind- och vågkraft. Där ojämn vind- och vågkraft kan balanseras i bilarnas batterier.

* Västsverige har Nordens hamn och vi har framsynta transportföretag, lastbilstillverkare och stark logistikforskning. Är det här framtidens transportslagsövergripande lösningar kommer att utvecklas?

* Västsverige har de mest spännande byggprojekten. Dels renoveras för första gången ett bostadsområde med passivhusteknik i Brogården i Alingsås (med exportmöjligheter till hela norra Europa), dels ska ett jätteområde vid Norra älvstranden utvecklas med hållbarhet som förtecken.

Vi har också erfarenheter från Gårdsten hur ombyggnation kan involvera de boende på ett konstruktivt sätt. I det projektet lyckades man hålla flera perspektiv levande och frågade de boende vad de önskade. Resultatet blev, förutom 40 procent lägre energianvändning, ett växthus längs södersidan. I växthuset odlar de som vill, vilket leder till spontana möten som annars inte uppstår. Detta får i sin tur en rad positiva konsekvenser i bostadsområdet. Växthuset kan alltså ses som en innovation för spontana möten.

Branschövergripande utveckling

Den stora potentialen ligger alltså i att inte snäva in hållbar teknik. Utvecklingen är till stor del branschövergripande och måste utgå från människan. I denna utveckling krävs att de inblandade lyckas hålla flera perspektiv levande och att vi har en gemensam kartbild samt att vi förstår vår egen och andras roller i förändringen.

För att lyckas med omställningen krävs dessutom långsiktighet och tillräckligt driv i de politiska styrinstrumenten. Sverige bör inrätta ett hållbarhetsråd för att bevaka detta över mandatperioder. Sen kommer utveckling att ske genom att några (Västsverige!) får saker att hända, andra ser att det händer. Resten kommer sedan bara att undra vad som hände.

Chalmers och Göteborgs universitet är bättre riggade än någonsin för detta arbete. Båda universiteten har tydligt identifierat sina styrkor och hur hållbar utveckling kan vara drivkraften för dessa i samverkan med andra samhällsaktörer. Vi har också lyckats vinna ett stort gemensamt forskningsanslag för att utveckla framtidens hållbara städer (Urban Future) tillsammans med andra viktiga aktörer i regionen. Vi kan få det att hända!

John Holmberg

professor och vicerektor, Chalmers