När Sverige övergick från bondesamhälle till industrisamhälle gick processen snabbast i Västsverige. Tänker man efter var det en enastående insats som gjordes i Västsverige under andra halvan av 1800-talet. Fattiga bönder i Västergötland och Halland, i Bohuslän och Dalsland skulle både mätta sin egen växande befolkning och skapa överskott i jordbruket som kunde exporteras på en växande internationell marknad.

Intäkterna användes såväl för att starta mejerier och slakterier och i övrigt utveckla livsmedelssektorn, men också för att lägga grunden för en industriell epok med bland annat en verkstadsindustri som bara några få regioner i Europa kunnat mäta sig med. Insatsen kunde göras genom en stark övertygelse och en vilja att gå före, en drivkraft att hitta lösningar på såväl fattigdomsproblem som riskkapitalförsörjning. Västsverige antog utmaningen att lägga sig i fronten av utvecklingen i Sverige den gången. Nu måste Västsverige anta utmaningen igen!

Västsverige har känt av strukturkrisen i snart 40 år via oljekris, nedläggning av textilfabriker och varv samt strukturrationaliseringar inom i stort sett all tillverkningsindustri, som ofta haft sin bas i denna landsända. Varje lågkonjunktur har drabbat Västsverige hårdare än andra regioner, eftersom sårbarheten är hög i en region som är så beroende av några få stora företag i tillverkningsindustrin. Men i högkonjunktur har vi omvänt kunnat konstatera att västsvensk tillverkningsindustri skapar välstånd, inte bara åt sin egen region, utan åt resten av Sverige också.

Kraften finns att leda utvecklingen

Då, i skarven mellan bondesamhälle och industrisamhälle, var uppgiften att skapa nya jobb när det inte längre fanns sysselsättning i jordbruket. Nu är uppgiften att skapa nya jobb när gamla jobb försvinner i tillverkningsindustrin. Då var uppgiften att lära oss förpacka och distribuera varor till andra länder och över hela kontinenter, för att bedriva handel och därigenom bekämpa fattigdom. Nu är uppgiften att klara av dessa övningar på ett smartare och mer energieffektivt sätt så att vi inte äventyrar klimatet. Då var uppgiften en industriell revolution, nu är uppgiften att skapa en eko-effektiv ekonomi.

Det finns en mängd exempel som tyder på att Västsverige redan har kraft att leda en sådan utveckling.

* Västsveriges traditionella roll som "motor" för övriga Sverige, det vill säga som bas för tillverkningsindustri, kommer att utgöra en viktig bas också i framtiden. Hur våra fordon och logistiklösningar utformas kommer att vara helt avgörande då vi ska forma klimatsmarta resor och transporter. Västsverige har tränat i flera decennier på att vara logistikcentrum för resten av Sverige och även för Norge. Därmed har Västsverige också tränat på allt mer klimatsmarta logistiklösningar. I exempelvis Göteborgs Hamn görs redan ett enormt miljöarbete genom att allt fler transporter kommer dit via järnväg.

* Västsverige är Sveriges största livsmedels- och fiskeregion. Västsverige skulle kunna betraktas som den enda regionen i Sverige som är självförsörjande på livsmedel. De krav på närproducerad mat som ökar bland konsumenterna kan Västsverige nästan leva upp till redan i dag. Det gäller att ännu bättre ta tillvara Västsvensk Mersmak och en rad andra spännande projekt som bedrivs för att sätta denna landsända på kartan när det gäller mat och matupplevelser.

Stark region inom bioenergi

* Västsverige är en av Sveriges starkaste skogsbruksregioner och en av Europas starkaste regioner inom bioenergi. Här finns en kompetens och en kunskap som är ovärderlig i en tid när de fossila bränslena ska fasas ut till förmån för nya eller när plast och oljebaserade produkter ska ersättas med en mer hållbar produktion.

* Miljöprofilen och kunskapen inom klimatområdet är stark i Västsverige. Drygt 40 procent av Sveriges miljöforskning sker i Göteborg, Borås, Trollhättan och Skara.

* I hela Västra Götaland finns hög teknisk kompetens som skapar enorma möjligheter i en tid när efterfrågan på miljö- och energiteknik ökar. Sådan kompetens kan resultera i nya idéer och lösningar som kan leda till nya företag och tillväxt i regionen.

* Nya verksamheter har vuxit fram i Västsverige på senare år, bland annat är Trollhättan Sveriges filmcentrum. Åtskilliga svenska filmer har producerats med stor framgång i Trollhättan med omnejd. I Trollhättan har det också funnits enorm skaparkraft i det som i dag är Innovatum, ett slags centrum för kunskap och informationsutbyte mellan industri, småföretagare och medborgare.

* Västsverige är ett av Skandinaviens starkaste turiststråk. Här är det inte bara havet och kusten eller storstaden Göteborg som drar. Slussarna i Trollhättan har lockats tusentals turister varje år och alltfler turister från allt större delar av världen söker sig till den typ av inlandsturism som börjar i Trollhättan och som fortsätter in i Dalsland och upp mot Värmland.

Goda förutsättningar

Regeringen har satsat resurser i forskning och utveckling som nu måste tas tillvara. Forsknings - och innovationspropositionen innehöll flera delar där Västsverige kom väl ut i fråga om forskningsresurser, tack vare redan starka forskningsmiljöer. Detsamma gäller satsningar på infrastruktur. Nu satsas resurser på vägar och järnvägar som vid tidigare kriser stått utan resurser. Hela regionen står mer rustad än på länge för att möta förändringar och skapa nya jobb.

Västsverige har alltid utgjort ett stort omland till magneten Göteborg. Orter som Trollhättan, Uddevalla, Borås eller Skövde är exempel på orter som bär upp den västsvenska historien, men som också haft stora möjligheter att möta ständiga strukturkriser inom bland annat tillverkningsindustrin. Dessa orter ska nu möta nya utmaningar. Problemen är många, men möjligheterna är fler!

Anders Flanking (C), partisekreterare