I morgon meddelar Svea hovrätt sin dom i Sveriges första grupptalan om diskriminering. 44 kvinnor har stämt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med Centrum för rättvisa som ombud. Kvinnorna begär skadestånd sedan män vid antagningen till veterinärutbildningen 2006 och 2007 i ett så kallat ”viktat lotteri” har getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats.

Det sker mot bakgrund av att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke – sedan några år är kvinnorna i majoritet.

De kvinnor som nu har stämt SLU sökte veterinärutbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Fallet har ett stort principiellt intresse. Under senare år har flera domar, bland annat från Högsta domstolen, slagit fast att det är olagligt med ren kvotering, det vill säga att vika utbildningsplatser åt sökande utifrån exempelvis etnisk bakgrund eller kön om man samtidigt nekar plats åt sökande med bättre meriter.

Nu prövas för första gången vilket utrymme som finns för positiv särbehandling utifrån kön när de som gynnas respektive missgynnas har lika meriter.

SLU fällt i tingsrätten

Tingsrätten fällde SLU tidigare i år för olaglig könsdiskriminering och tillerkände kvinnorna 35 000 kronor vardera. Om kvinnorna i SLU-fallet får rätt betyder det ett slut för den här sortens diskriminering och att tusentals andra unga människor, som redan har sorterats bort på grund av sitt kön, sannolikt har rätt till skadestånd. Om kvinnorna förlorar riskerar däremot tusentals unga människor att möta samma öde i framtiden.

I SLU-fallet antogs på två år åtta fler män till priset av 48 diskriminerade kvinnor. Centrum för rättvisa har också granskat underlag från Verket för högskoleservice, VHS, angående antagningen till högskolan i stort 2006–2009. Satt i system i hela högskolan har detta slags urval resulterat i över 13 000 fall av könsdiskriminering under perioden.

Två tredjedelar av landets högskolor använder könsdiskriminerande antagningsregler. Sorteringen av sökande utifrån kön är mest omfattande på populära utbildningar som till exempel läkare, tandläkare och psykolog.

Göteborgs universitet stod för överlägset flest diskrimineringsfall i hela landet under perioden 2006-2008. I och för sig halverade universitetet antalet fall under 2009, men könsdiskriminerande antagningsregler slog ändå till i över 1 059 fall. Hela 849 av dessa fall uppkom vid antagning till läkarprogrammet – det gör denna utbildning till tredje värst i landet. Även tandläkarprogrammet i Göteborg hamnar högt upp på denna lista.

Män gynnas genomgående

Samtliga drabbade på Göteborgs universitet är kvinnor. Detta mönster går igen i resten av landet – vid årets antagningar har män gynnats på kvinnors bekostnad i 95 procent av fallen. Förklaringen är helt enkelt att kvinnor generellt har bättre gymnasiebetyg än män, och att män i lägre grad än kvinnor söker sig till högskolan. Det har gjort att det i dag finns fler kvinnor än män både i högskolan i stort och på de flesta populära utbildningar.

När högskolorna ger förtur till sökande av ”underrepresenterat kön” gynnas följaktligen männen.

Hovrättens dom i SLU-fallet lär överklagas till Högsta domstolen. Men oavsett vad domstolarna till slut kommer fram till i fråga om lagligheten måste man fundera på vad som är rättvist och lämpligt.

Högskolornas beslut att låta kön avgöra vem som får utbildningsplatser sker ofta slentrianmässigt utan djupare analys och utan koll på hur antagningen faktiskt går till eller vad den får för konsekvenser för enskilda. Principiellt är förstås diskriminering lika allvarlig oavsett om den drabbar män eller kvinnor. Däremot går det inte att bortse från att det nästan bara är det ena könet – kvinnorna – som drabbas av denna sortens antagning.

Stängs helt för kvinnor

I små urvalsgrupper, som folkhögskolebetyg, blir effekten ofta att populära utbildningar är helt stängda för kvinnor. Dessutom handlar det om en quick fix-lösning, som inte tar sikte på, och i värsta fall döljer, de verkliga orsakerna till varför vissa söker sig till högskolan och andra inte.

Den tydliga signal som dagens systematiska könsdiskriminering i högskolan sänder till unga människor är: Det spelar ingen roll att du anstränger dig på gymnasiet, läser upp dina betyg eller skaffar dig relevant arbetslivserfarenhet. I slutändan är det ändå ditt kön eller din bakgrund som fäller avgörandet. Så var det väl ändå inte tänkt?

Gunnar Strömmer

verkställande ledamot, Centrum för rättvisa

Clarence Crafoord

chefsjurist, Centrum för rättvisa