Nu återstår enbart några dagar till öppnandet av FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn. Där ska världens länder komma överens om åtaganden och åtgärder som klarar klimatutmaningen.

Den tvåstegslösning som talats om inför konferensen har av en del tagits som intäkt för att det inte blir en överenskommelse i Köpenhamn.

För mig, som leder EU:s miljöministrar i förhandlingarna, är det i Köpenhamn vi ska ta steget. Det är i Köpenhamn beslutet ska tas, med allt innehåll som är avgörande för att klara klimatutmaningen. Med det öppnas också möjligheter för åtgärder som kan sättas igång omedelbart, särskilt för att hejda regnskogsskövlingen.

Nuvarande internationella överenskommelse som världens länder har om klimatåtgärder löper ut 2012. Men vi vill inte att åtgärder väntar till dess. De globala utsläppen växer, när de skulle behöva minska. Snabba insatser måste till för att i tid böja den globala utsläppskurvan nedåt. Snabba åtgärder är avgörande för möjligheten att kunna hålla jordens uppvärmning under 2 grader.

Avgörande fråga för klimatet

EU har varit drivande framförallt för snabba pengar till anpassningsåtgärder och åtgärder mot skövling av regnskog. Regnskogsskövlingen står för nästan en femtedel av utsläppen, genom att skog som skulle bundit koldioxid försvinner. Därmed är åtgärder på området avgörande för att vi ska klara att hålla temperaturen under två grader. EU kräver därför att Köpenhamnsmötet resulterar i att skogsskövlingen stoppas helt till 2030 och halveras redan till 2020.

Pengar för omedelbara åtgärder måste upp på bordet. Delar av EU:s stöd i form av så kallade fast start-pengar 2010, 2011 och 2012 ska gå genom det så kallade REDD+ (Reduced emission from deforestation and degradation). Dessa åtgärder ska också bevara biologisk mångfald, ekosystemen och ge synergieffekter hos lokal- och ursprungsbefolkning.

Arbetet för att stoppa regnskogsskövlingen handlar både om insatser för klimatet och om möjlighet till hållbar utveckling i u-länderna. Arbetet kan i grova drag delas in i tre faser.

Den första innehåller inventering och utveckling av skoglig administration.

Den andra övergång till ett hållbart skogsbruk genom förändring och förbättring av den nationella politiken för markanvändning i respektive land.

Den tredje ett fullt genomförande där länderna får ekonomisk kompensation från i-länder i förhållande till hur långtgående åtgärder som vidtas.

EU valde att tidigt och tydligt lägga fram de mest långtgående buden om minskade utsläpp och finansiering. Avsikten var att få ut andra länder på banan.

Nu har USA och Kina nyligen lagt bud på bordet inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn. USA:s president Obama har även talat om en överenskommelse som varken enbart rymmer vissa delar eller enbart är en politisk deklaration, utan innehåller alla centrala delar och med åtgärder som kan sättas igång omedelbart.

Hittills har USA och Kina inte bjudit tillräckligt, men vi välkomnar att de nu på allvar kan delta i förhandlingarna. Tillsammans står USA och Kina för hälften av de klimatskadliga utsläppen. Ett avtal kan därmed stå och falla med tillräckliga bud från dem.

Mest långtgående buden

EU har lagt fram de mest långtgående buden om minskade utsläpp. 20 procents minskning jämfört med 1990 fram till 2020. Detta höjs till 30 procent när andra parters bud blir tillräckliga. EU:s långsiktiga mål är 80–95 procents minskning fram till 2050. Detta har utmejslats inte minst under det svenska EU-ordförandeskapet. EU:s strategi att använda ökningen som hävstång har också gett resultat.

I-länder som Japan, Norge och Ryssland har nyligen ökat sina bud, liksom utvecklingsländer som Sydkorea, Indonesien och Brasilien.

Det är nödvändigt att vi når en ambitiös och omfattande överenskommelse i Köpenhamn. Det förutsätter en överenskommelse som sammanlagt åstadkommer så stora utsläppsminskningar att målet att hålla jordens temperaturökning under 2 grader hålls inom räckhåll. En överenskommelse med alla länder: där i-länderna åtar sig utsläppsminskningar som omfattar landets totala utsläpp, där u-länderna åtar sig åtgärder som minskar utsläppen i förhållande till vad som skett utan åtgärder, där i-länderna ger omedelbart finansiellt stöd till nödvändiga insatser i u-länder de närmaste åren och där ett system skapas för långsiktigt stöd till minskade utsläpp, anpassning, tekniksamarbete och tekniköverföring.

Översyn kärvs också

Överenskommelsen behöver också innehålla en översynsmekanism så att den kan anpassas till vad vetenskapen visar är nödvändigt för att klara klimatet.

Sverige och EU står alltså mycket väl rustat att visa det nödvändiga internationella ledarskapet som nu krävs i Köpenhamn. Regnskogen har väntat länge nog. Jordens klimat har väntat länge nog.

Andreas Carlgren (C)

miljöminister