I många debattinlägg har vi framhållit effekterna på välfärden av den ekonomiska krisen. I ännu fler har vi berättat om den utmaning som hälso- och sjukvården står mitt uppe i med åldrande befolkning och en snabb medicinsk och teknisk utveckling.

Allt mer kan göras för allt fler patienter, ofta till allt högre kostnader. Grundförutsättningen för att klara välfärden är att alla håller sin budget – också Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. Vi vill skapa utrymme inte bara för att övervintra krisen utan också att utvidga vården för de svårast sjuka. Därför måste hälso- och sjukvården prioritera hur man använder de resurser invånarna ställer till förfogande genom skatten.

Prioriteringar i vården är inget nytt. Men sedan 2008 sker det öppet, i samverkan mellan förtroendevalda och företrädare för professionen, det vill säga läkare och andra från SU. En öppen process är bra för att invånarna får kunskap om villkoren för den verksamhet de finansierar och tar del av.

Skapar oro hos invånarna

Alla förslag är inte lika genomtänkta, men kan ändå framstå som om de redan beslutats så fort de presenterats i media. En del förslag är väl förankrade i hela regionen och andra framstår som idéer på längre sikt. Det skapar självklart oro hos invånarna. Det är inte politikers uppgift att välja vilken vård som ska ges till en patient. Men vi har ansvar för att invånarnas skattepengar används på det sätt som ger mest vård för pengarna.

Den ekonomiska krisen ställer välfärden inför tuffa krav. Pengarna till sjukhusvård minskar redan nästa år. Samtidigt vill vi utvidga och förstärka viktig vård för de allra sjukaste patienterna. Till exempel behövs det flera intensivvårdsplatser på SU. Vi vill att patienter med MS, ögonsjukdom och cancer ska kunna få tillgång till nya effektiva men mycket dyra läkemedel. Alla tre är högt prioriterade åtgärder.

Ska vara väl förankrade

Därför har först SU:s verksamheter arbetat internt med att rangordna åtgärder för patienterna. Arbetet har skett utifrån den medicinska kunskapen och över verksamhetsgränser och har handlat om att bedöma vilken nytta olika åtgärder gör. Något kan göras av andra och något kanske inte behöver göras alls.

Förslagen har presenterats för oss förtroendevalda och vi har diskuterat dem med företrädare för professionen, men beslut har inte fattats. De åtgärder som sedan vidtas ska vara väl förankrade och måste vara i överensstämmelse med de gemensamma regler som hälso- och sjukvården har att förhålla sig till. Inga åtgärder får åsidosätta den medicinska säkerheten.

Inte rättvisande bild

Resultatet av arbetet är en sammanställning av 156 åtgärder. Många är kontroller som kan göras i primärvården och behandlingar av kosmetisk karaktär, andra har låg patientnytta eller är inte kostnadseffektiva. Flera av åtgärderna har skildrats i GP på sätt som inte gjort dem rättvisa.

Ett exempel är åtgärdsförslaget att underlätta för friska mammor och barn attåka hem efter förlossningen tidigast efter sex timmar och läkarbedömning av barnet, med utökat stöd i hemmet i stället för vård på BB. Alla mammor ska få tillräckligt stöd och ingen ska tvingas avstå från stöd på BB.

Den som läst GP har kunnat få uppfattningen att en av åtgärderna är att avstå operation av andra ögat efter man återfått synen på det ena. Det är fel. Det andra ska också opereras, något senare men tillräckligt snart för att ligga inom ramen för de nationella riktlinjerna. Det är ett exempel på en åtgärd som behöver stämmas av inom regionen i övrigt. Det arbetet pågår redan genom regionens program- och prioriteringsråd som följt arbetet hela hösten. Vården ska vara jämlik i Västra Götaland.

Vårdbehov ska styra

Självklart måste vi politiker vara med och ta ansvar. Också det fåtal politiker som inte ställer upp på prioriteringsarbetet måste förklara hur de ska spara pengar för att klara de ekonomiska begränsningarna.

Vi vill att patientens behov av sjukvård ska styra vilken vård man får. Vi minskar på byråkratin och ökar samordningsvinsterna för att så lite som möjligt ska behöva sparas i vården till patienterna. Vi vill också att patienterna ska kunna lita på de besked som ges.

Därför ska inga patienter som i dag väntar på behandling beröras av eventuella beslut om förändringar. För oss är det viktigaste att den som har behov av sjukvård också i framtiden ska få tillgång till den bästa vården som finns att få.

Jan-Åke Simonsson (S)

HSN Mellersta Bohuslän

Frank Andersson (S)

HSN Göteborg Centrum-Väster

Mariella Olsson (FP)

HSN Göteborg Hisingen

Evert Svenningsson (S)

HSN Södra Bohuslän

Karin Greenberg (C)

HSN Göteborg Centrum-Väster

Håkan Linnarsson (S)

HSN Göteborg Nordost

Kerstin Brunnström (S)

Sahlgrenska universitetssjukhuset