De senaste 30 årens kostråd har medverkat till en aldrig tidigare skådad fetmaepidemi, ökning av diabetes typ 2 och inflammatoriska sjukdomar. Kostråden uppmanar till att konsumera mera fleromättade fetter från växtoljor och frön – bland annat i margarin – samt kolhydrater i bröd, pasta, ris och frukostflingor och minska intaget av mättade fetter, till exempel smör.

Dock inser både allmänheten och fristående forskare att något inte stämmer med dessa kostråd. Särskilt som modersmjölken innehåller 55 energiprocent fett varav hälften från mättat fett jämfört med den nu av Livsmedelsverket och dietister rekommenderade lättmjölken till barn med maxgränsen 10 energiprocent mättat fett! Vem har rätt? Naturen eller dietisterna?.

Varje läkare och dietist vet, eller borde veta, att en kolhydratrik kost med mycket bröd, potatis, pasta ökar insulinproduktionen. Några av insulinets effekter är aptitökning och att stimulera inlagringen av fett i fettcellerna. Frekvent ökad insulinutsöndring kan medföra insulinresistens, diabetes typ 2 och höga blodsockerhalter med grogrund för inflammatoriska processer, samt ökad bakterie- och svamptillväxt. Ökad mängd inflammatoriska processer ökar kolesterolproduktionen. Vad har det mättade fettet med det här att göra?

Halvering av grädde och smör

Från början av 1980-talet och framåt har konsumtion av smör och grädde halverats, medan konsumtionen av margariner, lightfettprodukter, socker och spannmål ökat mångfalt i bland annat Sverige. Samtidigt sker en dubblering av diagnostiserad fetma (BMI över 30), en ökning av hjärt/kärlohälsa och en inte så hedervärd placering som tvåa i världen av diabetes typ 2 patienter. På knappt en generation! Vad har det mättade fettet med det här att göra?

Jørgen Vesti Nielsen, överläkare på medicinkliniken i Karlshamn, initierade den så kallade Karlshamnsstudien. 2004-2008, följde man 16 personer med typ 2 diabetes. De åt lågkolhydratkost och fett respektive kost med mera kolhydrater och mindre fett. Inte bara vikten och blodsockret förbättrades med lågkolhydratkost, även blodfetterna var betydligt bättre. Särskilt kvoten kolesterol/HDL, som ger det bästa måttet på risk för hjärtsjukdom bland vanliga blodfettsvärden, förbättrades.

Kolesterol livsviktigt

Kolesterol är en livsviktig komponent. Det ingår bland annat i gallsyra, hjärnan och i samtliga cellmembran och skyddar vid inflammatoriska processer. När LDL och andra lipoproteiner oxideras är det främst fleromättade fettsyror och inte kolesterol som är problemet. Detta faktum är dåligt känt vilket medfört allvarliga felbedömningar av kolesterol i blodfetter.

Enligt WHO:s rekommendationer är huvudargumentet mot det mättade fettet att det höjer blodets kolesterolhalt. Detta nämner även dietisterna Christina Berg och Maria Magnusson. Ett tiotal kontrollerade studier har emellertid visat att inte ens ett intag av mättat fett som är 2–5 gånger högre än WHO´s övre gräns påverkar vare sig total- eller LDL-kolesterolet.

Radikal omvärdering pågår

En radikal omvärdering av vilken kost som bäst motverkar diabetes, övervikt och hjärt/kärlproblem pågår nu över hela världen. Aktuellt stöd för lågkolhydratkost mot diabetes kommer från kontrollerade, kliniska experiment (3,4) och välkontrollerade studier av fördelar med lågkolhydratkost (5) även utan viktnedgång (6). Flera studier visar även på fördelar när det gäller blodets lipider till och med i studier där kolhydraterna har ersatts med mättat fett (2,7-9). Se referenser.

Slutligen, till min stora glädje ser jag att sunt förnuft åter råder bland allmänheten i Sverige. Smörkonsumtionen ökar, röd mjölk likaså. Det är kanske dags för Christina Berg och Maria Magnusson att ompröva sina teorier?

Lisbeth Candow

lic kostrådgivare, föreläsare och skribent

Referenser:

1. American Diabetes Association: Diabetes Care 2006, 29: 2141-2157.

2. Ravnskov U: The Cholesterol Myths: Exposing the Fallacy that Cholesterol and Saturated Fat

Cause Heart Disease. NewTrends Publishing, 2000

3. Nielsen JV, Joensson EA: Nutr Metab (Lond) 2006, 3:22.

4. Yancy WS, Jr. , et al: Ann Intern Med 2004, 140:769-777.

5. Boden G, et al: Ann Intern Med 2005, 142:403-411.

6. Gannon MC, Nuttall FQ: Diabetes 2004, 53:2375-2382.

7. Ginsberg HN, et al: Arterioscler Thromb Vasc Biol 1998, 18:441-449.

8. Krauss RM, et al.: Am J Clin Nutr 2006, 83:1025-1031.

9. Feinman RD, Volek JS: Nutr Metab (Lond) 2006, 3: 24.