En unik avdelning med specialinriktning på att rehabilitera nyopererade hjärt-kärlsjuka samt hjärt- och lungtransplanterade patienter kommer att gå i graven.

På hjärtrehabiliteringen arbetar ett team bestående av kardiologläkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet och i många fall med speciell vidareutbildning för att ta hand om just denna patientgrupp.

Avdelningen blev av SU år 2008 utnämnd till ”årets arbetsplats” med bland annat motiveringen ”en ekonomi i balans och en mycket välfungerande vård”, och har därav också blivit inbjuden att delta i kvalitetsmässan i Göteborg i november 2009.

I och med en nedläggning kommer all den specifika kompetens, behandling och omvårdnad som patienterna har förmånen att få i dag att gå helt förlorad.

Det av SU uppsatta målet att ”ett aktivt patientsäkerhetstänkande ska genomsyra all vård och behandling” känns väldigt svårt att leva upp till i framtiden. Det är högst oroande vilka följder en nedläggning kan få, och än så länge lyser också en konsekvensanalys med sin frånvaro.

Antalet transplanterade patienter i Göteborg fortsätter att öka, behovet av akutvårdplatser ökar och naturligtvis också då möjligheten att kunna slussa vidare dessa patienter innan de är redo att skrivas ut till sin hemort, som i många fall är i norra Sverige. En nedläggning av hjärtrehabiliteringen innebär att den i dag mycket väl inarbetade vårdkedjan för såväl transplanterade som övriga hjärt-kärlopererade patienter bryts.

Sannolikt kommer dessa patienter i stället att uppta dyra akutvårdsplatser på Sahlgrenska, vilket naturligtvis försvårar möjligheterna att ta emot andra svårt sjuka människor som är i behov av avancerad akutsjukvård.

Under rehabiliteringstiden har man i dag möjlighet att fortsätta observera och behandla post-operativa komplikationer, aktuell medicinering kan optimeras, det finns tid till viktig information om bland annat sekundärprevention, det finns tid att träna upp ork och fysik för att på ett tryggt och säkert sätt kunna återgå till vardagen i hemmet, och utskrivningen kan förberedas väl genom att etablera nödvändiga kontakter med primärvård och hemtjänst.

Många patienter har en lång och svår sjukdomstid bakom sig, många är gamla och ensamstående och vissa har plötsligt insjuknat akut utan förvarning och genomgått omfattande operationer. Det är en självklarhet att dessa människor behöver möjligheten att få tid för återhämtning såväl psykiskt som fysiskt.

För tidig utskrivning leder troligtvis till att patienterna i ökad utsträckning kommer att belasta de redan nu överfulla akutmottagningarna för komplikationer som i stället hade kunnat åtgärdas och behandlas under rehabiliteringstiden.

Utan en hjärtrehabilitering kommer personalen på akutvårdsavdelningarna att behöva ägna mycket tid åt vårdplaneringsmöten, kontakter med primärvården och att hitta alternativa lösningar dit patienterna kan flyttas vidare.

Trycket är redan i dag mycket hårt på många avdelningar och inte minst på personalen. Det är bara att konstatera att framtiden ser mörk ut för våra hjärt-kärlsjuka medmänniskor.

Anna Lundborg

sjuksköterska, avd 604 hjärtrehabiliteringen Högsbo sjukhus