En medarbetarundersökning inom Göteborgs Hamn som offentliggjordes i år visade att 8 av 10 hamnanställda, såväl arbetare som tjänstemän, är kritiska till kommunstyrelsens planer på att privatisera stuveriverksamheten.

De anställdas motstånd kan inte nonchalant avfärdas som ett uttryck för allmän otrygghet inför stora förändringar. Göteborgs Hamn har, fram till i år, skapat vinster under det senaste årtiondet som kunnat överföras till Göteborgs kommun. Det är en viktig grund för trivsel och yrkesstolthet för oss som hamnanställda att vårt arbete kan ge tillskott till den kommunala välfärden, istället för att gå direkt ner i privata aktie-ägares fickor.

Mycket viktigare för den genomsnittlige kommuninvånaren är dock att Göteborgs Hamn också identifierats som ett riksintresse för det svenska näringslivet och har betydelse för Sveriges konkurrenskraft som exportnation. Denna position gör det viktigt att kunna styra prioriteringar och satsningar på infrastrukturen i och omkring detta godsnav. Det var ett avgörande skäl till att Göteborgs kommun övertog hela stuveriverksamheten från ett antal privata stuveriföretag för omkring 25 år sedan.

Enorma logistikkedjor

Nu blåser visserligen nya ideologiska vindar, men det finns ingen anledning att inte sakligt granska privatiseringsargumentens relevans utifrån dagens förutsättningar. I dag finns ett fåtal jättelika koncerner som äger de allra flesta privatägda stuverierna i världens hamnar. Dessa koncerner – exempelvis Dubai Ports, kinesiska Hutchinson och danska Maersk – har skapat enorma egna logistikkedjor. Vissa hamnar inom koncernerna anpassas och prioriteras för stora volymer och oceangående fartygsanlöp. Andra har rollen som mindre ”feederhamnar” – vilka huvudsakligen ska försörja storhamnarna i närområdet med gods för längre transporter.

Premierar sina egna fartyg

Hur logistikkedjorna utformas beror på jättekoncernernas egna övergripande företagsprioriteringar – utan särskild hänsyn till lokala och nationella behov av tillväxt och arbetstillfällen. Samtidigt är den internationella konkurrensen mellan de få men jättelika hamnkoncernerna skarp. Det medför att hamnkoncernerna, som ofta ägs eller är starkt knutna till någon eller några av rederijättarna, i sina hamnar starkt premierar ”sina” delar av fartygsflottan.

Den privatiseringsplan som kommunfullmäktige ska ta ställning till i november innebär att nuvarande Bilhamnen, Skandiahamnen (containerhantering) och Älvsborgshamnen (ro/ro-trafik) skiljs från varandra och sedan säljs ut till tre olika privata aktörer genom 25-åriga stuverikontrakt. Det handlar alltså inte om konkurrensutsättning, utan de tre privata bolagen kommer att ha monopolställning inom sina respektive områden.

Som hamnanställda menar vi att privatiseringen är förknippad med stora risker, då det inte finns några garantier för att de utlandsägda privata hamnkoncerner som med största sannolikhet tar över, kommer att prioritera Göteborg i sina transportkedjor. De privata aktörerna kan, omedelbart eller längre fram, i stället komma att ge Göteborgs Hamn en mer tillbakadragen roll som understöd åt andra nordeuropeiska hamnar inom koncernen. Det sker i så fall på bekostnad av Göteborgs Hamns och hela regionens övergripande tillväxt och utvecklingspotential.

Bristfälligt beslutsunderlag

I det bristfälliga politiska underlag som tagits fram inför kommunens beslut om en privatisering, antyds att kommunen vill lägga över det ekonomiska ansvaret för nödvändiga infrastruktursatsningar kring hamnen på privata intressenter. Det finns dock inga som helst garantier för att dessa kommer att finansiera sådana satsningar. Det kan i stället bli så att stat och kommun även fortsättningsvis får ta den stora investeringsbördan för Göteborgs Hamn, samtidigt som privata företag tar hand om vinsterna från verksamheten och efter eget tycke fördelar dem inom den multinationella koncernen.

Staden kan också gå miste om en viktig konkurrensfördel om den mångfald av olika anlöp som Göteborgs Hamn har i dag skulle inskränkas. Uppsplittringen av Göteborgs Hamns stuveriverksamhet är också problematisk i sig. De nuvarande privatiseringsplanerna innebär att tre konkurrerande stuveribolag, med tre olika hamnarbetarkårer och tre olika administrationer skulle operera längs kajerna.

Revirtänkande tar över

Vi vet av egen erfarenhet och färska exempel från övriga världen att konkurrensen mellan olika stuveribolag på samma plats leder till revirtänkande och att viktiga samordningseffekter går förlorade. Ständig köpslagan mellan de konkurrerande stuveribolagen om utnyttjande av ytor, maskiner och annat är improduktivt. Avsevärt sämre förutsättningar att flexibelt utnyttja personalstyrkan (som i dag har både utbildning och vana av att arbeta över hela hamnens verksamhetsområde) över hela hamnen innebär effektivitetsförluster.

Vi vill därför uppmana samtliga politiker i Göteborgs kommunfullmäktige att den 5:e november rösta nej till det dåligt underbyggda förslaget att sälja ut stuveriverksamheten till privata aktörer. Låt oss i stället förändra och utveckla en älskad hamn med stor potential i offentlig regi.

Peter Annerback

Svenska Hamn- arbetarförbundet avd. 4

Patrik Östbjerg

Svenska Transport- arbetarförbundet avd. 2