Kommunernas ekonomi är i centrum av samhällsdebatten. Partierna överträffar varandra med löften om att öka statsbidragen till den kommunala sektorn. Ett resultat av de stora tillskotten blir naturligtvis att det stora flertalet kommuner och landsting kommer att klara sina åtaganden gentemot medborgarna mycket bättre än de skulle ha gjort utan dessa tillskott. Samtidigt finns kommuner som även i fortsättningen kommer att ha svårt att klara sin ekonomi.

Vi menar att tiden nu är mogen att flytta uppmärksamheten från de akuta ekonomiska problemen i kommunerna till de mer långsiktiga strukturella problem som alla kommuner står inför till följd av en åldrande befolknings snabbt växande behov av insatser inom vård och omsorg. Härtill kommer de problem som kraftig folkminskning för med sig i vissa kommuner.

I en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) nyligen konstaterade fil.dr. Per Borg att de kommunala välfärdsverksamheterna behöver tillföras cirka 150 miljarder kronor fram till år 2030 för att hålla jämna steg med medborgarnas krav och förväntningar. Det motsvarar en kommunalskatt om 42 kronor.

Nyligen publicerades en artikel i den ansedda tidskriften The Lancet som visar att den förväntade kraftiga ökningen av medellivslängden kommer att leda till mycket stora krav på insatser inom den framtida sjukvården.

Värdefull tid förloras

Trots att det finns kunskap om hur de demografiska förändringarna påverkar de offentliga finanserna förs det mycket lite debatt om hur den framtida välfärden ska organiseras och finansieras. Det innebär också att värdefull tid förloras när det gäller att finna lösningar

.

Kommunerna behöver tillföras resurser främst genom att fler arbetar och pensionsåldern höjs. Men det räcker inte. Nya finansieringsformer med kombinationer av offentlig och privat finansiering behöver utvecklas och effektiviteten ökas.

Sedan den förra ekonomiska krisen på 1990-talet har det skett ett omfattande förändringsarbete i kommuner och landsting. Nya och effektivare styrformer har införts. Konkurrens mellan privata och kommunala utförare har sänkt kostnaderna. Den medicinska utvecklingen har gett bättre vårdresultat och ökat effektiviteten. Ändå finns en betydande potential att öka effektiviteten inom den kommunala sektorn. Flera studier indikerar att effekten av organisatoriskt nytänkande ofta kan bli 15-20 procent lägre kostnader, vilket också är vanliga siffror i industrin.

En förnyelse krävs

Den kommunala självstyrelsen är en bra grund för att anpassa framtidens välfärd till medborgarnas behov, men det krävs en förnyelse i sättet att organisera och finansiera själva produktionen. Redan nu påverkar de demografiska förändringarna behovet av kommunala insatser. Men det finns fortfarande tid att omstrukturera och effektivisera för att minska behovet av höjda skatter och avgifter, när efterfrågan på vård och omsorg accelererar efter år 2020.

Låt oss peka på några konkreta åtgärder som förtjänar att diskuteras:

* Ett nytt och stramare regelverk i kommunallagen för ekonomisk hushållning, budget i balans och hantering av en växande kommunal pensionsskuld.

* Samverkan mellan kommuner så att fler delar på kostnader för administrativa tjänster, har gemensamma upphandlingar och ett delat ansvar för myndighetsutövning som kräver tillgång till vissa specialisttjänster.

* Sammanläggning av vissa kommuner som har kraftig folkminskning.

* Beslut och finansiering hos samma huvudman. Ska ansvaret för LSS vara delat mellan staten och kommunerna?

* Ökat handlingsutrymme för kommuner och landsting när trycket på insatser inom vård och omsorg ökar. Kan maxtaxor och andra begränsningar vara intakta?

* Kan den kommunala serviceskyldigheten, som innebär att man har rätt till likvärdig service oberoende av var man bor, upprätthållas?

* Ökat fokus på arbetssätt och logistik så kallad lean production eller Toyota-metoden.

* Kunskapsstyrning i stället för regelstyrning, särskilt inom sjukvården, för att snabbare omsätta forskningsresultat till praktiska behandlingsmetoder.

* Systematiska mätningar och öppna jämförelser mellan olika enheter vad gäller kvalitet och effektivitet.

Den kommunala sektorn omsätter varje år drygt 600 miljarder kronor. En produktivitetsökning med en procent skulle årligen kunna tillföra välfärden sex miljarder kronor. Det är pengar som behövs för att balansera de växande anspråken på insatser inom vården och omsorgen.

Stort behov av effektivisering

Det finns ett stort behov av att utvärdera olika metoder för att göra välfärdsproduktionen både bättre och mer kostnadseffektiv. Och det finns ett behov av ett samlat program för att effektivisera den kommunala verksamheten i samarbete mellan staten, kommunerna och näringslivet.

I de övriga nordiska länderna pågår redan arbetet med att rusta den offentliga sektorn inför framtidens utmaningar. Kommunstrukturen har ändrats i både Danmark och Finland. I Norge har sjukvården fått statlig huvudman och bolagiserats. Erfarenheterna kan lätt tas tillvara.

Gustaf Alexandersson

konsult, fd socialchef

Lars M Andersson

tidigare vd Kommuninvest

Sören Häggroth

generaldirektör, finansdepartementet