Nyligen hade EU:s utbildningsministrar ett möte i Göteborg. Huvudfrågan gällde hur man skall kunna höja lärarnas status. Av två GP-artiklar i ärendet framgår det att detta skulle vara ett stort problem över hela Europa. Så är det inte! Man lyckas också med konststycket att undvika att nämna huvudorsaken till de svenska lärarnas låga status, nämligen den låga lönen.

När jag kom in i läraryrket i början på 1970-talet hade en lärare i slutlön full ATP och adjunkternas löner var riktmärket för riksdagsledamöternas löner. I dag tjänar en riksdagsledamot dubbelt så mycket som en lärare.

Det säger mycket om vilken negativ utveckling Sveriges strategiskt viktigaste yrkeskår har varit utsatt för under en lång följd av år. I en OECD-undersökning från 2008, där man jämfört lärarlönerna i 32 europeiska länder, med hänsyn tagen till levnadskostnadsindex, hamnar industrilandet Sverige på en föga smickrande 24-plats, på samma nivå som Slovenien, strax före Tjeckien.

Tyskland är vår största handelspartner, men för att komma lika med lärarna i Tyskland skulle man behöva höja de svenska lönerna med hela 63 procent! Tror någon att lärarna i Tyskland har låg status? I Finland tjänar lärarna 16 – 25 procent mer och i Danmark 26 – 46 procent mer.

Allt mer kvinnodominerat yrke

När jag startade min yrkesbana var cirka 50 procent av lärarna på mellanstadiet män. På högstadiet var drygt hälften män och likaså på gymnasiet. Nu är andelen kvinnor inom nämnda områden 80 – 90 procent.

Orsaken är uppenbar, något som även en omfattande undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund tydligt visar: Män vill inte arbeta för så låg ersättning. De väljer arbete inom den privata sektorn. Men vad som är särskilt upprörande är att kommunerna som är de lagstiftandes förlängda arm och som borde gå i spetsen för jämställdhet på arbetsmarknaden, tydligen tycker att det är helt okej att kvinnor jobbar för sådana skitlöner.

Utbildningsminister Björklund vill att de duktigaste studenterna skall välja läraryrket, men hur tror han att det skall gå till utan en dräglig ersättning?

LR:s undersökning visar att många studenter som annars mycket väl skulle ha valt läraryrket, väljer bort det, just därför att lönen är så dålig.

Detta är inte konstigt med tanke på att en genomsnittlig månadslön för en lärare ligger kring 25 000 kronor medan yrkesgrupper med motsvarande utbildningslängd som civilingenjörer, civilekonomer och jurister ligger 12 000 till 15 000 kronor högre i snitt.

Dessa siffror visar tydligt att de stora orättvisorna i lönesättning finns att hitta i jämförelsen mellan privat och kommunal sektor.

Det är SKL – Sveriges kommuner och landsting – som har ansvaret för lönebildningen i Sveriges kommuner. Där tycks det inte finnas någon vilja till att tänka långsiktigt.

Från tid till annan pekas det på att svenska elever ligger dåligt till i internationella undersökningar, speciellt i matematik och naturorienterande ämnen, men att låga lärarlöner skulle kunna vara skadligt för en industrination som Sverige, verkar inte bekymra kommunalpolitikerna.

Socialdemokraterna betraktar inte lärarkåren som sitt folk och de borgerliga är bara ute efter att sänka skatterna och därmed finns det ingen möjlighet att höja lärarlönerna till en nivå som är internationellt konkurrenskraftig, i alla fall inte utan tvång.

Rättviseskäl biter inte

Hur skall man då göra för att ändra på denna ohållbara utveckling? Jag kanske låter desillusionerad, men att SKL av något slags rättviseskäl eller på grund av andra förnuftsmässiga överväganden på kort sikt, kraftigt skulle höja lärarlönerna, det tror jag inte på.

Så länge de vakanta platserna hela tiden fylls på av unga, arbetsvilliga kvinnor, kommer ingenting att hända. Enligt jämställdhetspolicyn i min stadsdel skall vi i skolan jobba genusmedvetet för att bryta traditionella könsmönster och stimulera till otraditionella yrkesval. Det tycker jag är en jättebra idé!

Som jag ser det borde vi vid alla tänkbara tillfällen avråda unga människor från att någonsin jobba inom kommunal sektor, så att det uppstår en sådan ohållbar, skriande arbetskraftsbrist att den kommunala arbetsgivaren tvingas betala drägliga, konkurrenskraftiga löner!

Wiggo Sleipnes

SDN-förhandlare för Lärarnas Riksförbund i Torslanda