Svenskt fiske genomgår för närvarande en omfattande omstrukturering. Först ut är det så kallade pelagiska fisket efter sill, skarpsill och makrill. Det fisket har haft en stor överkapacitet (upp till 50 procent) samtidigt som man verkar på en internationell konkurrensutsatt marknad. Fisket har också varit detaljreglerat med bland annat veckoransoner.

Det system som vi nu inför innebär att marknaden tar hand om kapacitetsminskningen utan att några skattepengar ges till skrotning genom att fiskefartygen köper ut varandra. De fiskefartyg som blir kvar kan sedan utveckla en långsiktig lönsamhet så att man kan klara konkurrensen på den internationella marknaden.

Systemet innehåller också åtgärder för att gynna det småskaliga fisket. Fördelningen av kvoterna till enskilda fartyg bygger i enlighet med svensk rättstradition på det fiske som tidigare har bedrivits och inte på förväntad användning i senare förädlingsled.

Relationerna på marknaden är betydligt mer komplicerade än vad debattörerna lärde sig på mellanstadiet. Faktum är att huvuddelen av svensk sill exporteras för beredning i andra länder samtidigt som kanske 80 procent av den svenska beredningsindustrins förädlingsvärde är baserat på importerade råvaror.

Det vore i och för sig önskvärt att vi kunde bereda mer av vår egen sill men det måste marknaden reglera om vi skall ha lönsamma företag. Enligt författarnas jämförelser med u-landsekonomier så är i så fall vårt grannland Norge, som är världens största laxproducent, en utpräglad u-landsekonomi. Där exporteras nämligen huvuddelen av laxen som råvara för beredning i andra länder, bland annat Sverige.

Jag håller helt med om att vi på alla fronter måste bli mer klimatsmarta och här spelar Krav och förhoppningsvis i framtiden också MSC (Marine Stewardship Council) en viktig roll och jag kommer även framöver att aktivt arbeta för detta. Det räcker naturligtvis inte med dessa åtgärder utan det behövs mer, men en planmässig fördelning av fiskekvoter på en internationell marknad tror jag inte kommer att fungera.

Avslutningsvis så välkomnar jag en saklig debatt om fisket. Vi har därför startat ett projekt Fiske 2020 om hur vi skall utnyttja våra fiskresurser i framtiden. Niklas Wennberg och Roland Andersson är mycket välkomna att medverka i det arbetet.

Axel Wenblad

generaldirektör Fiskeriverket