Överbeläggningar, patienter som vårdas utlokaliserade på andra avdelningar och långa väntetider på akuten hör till vanligheterna sedan några år. Trots detta har Sahlgrenska aviserat stängning av en hel akutavdelning på medicin. Något som vårdpersonalen kraftfullt motsätter sig.

Bristen på vårdplatser är redan alarmerande stor som den är. Nu handlar det om att halvera en effektiv och välfungerande enhet med två avdelningar som vårdar cirka 7 000 patienter per år. Akutavdelningar som tar emot svårt sjuka patienter från andra verksamheter och avlastar en till bristningsgränsen ansträngd intensivvård. Att lägga ner halva verksamheten skulle få svåröverblickbara konsekvenser.

Läkarförbundet manar ledningen på sjukhuset till besinning, till eftertanke. Hasta inte fram oöverlagda beslut som riskerar vården för våra mest utsatta, våra äldre och sjuka. Oron för patienterna gnager ont bland vårdpersonalen på sjukhuset. I dag tar akutavdelningarna emot svårt sjuka patienter och bedriver en kostnadseffektiv vård. Var ska nu patienter med svåra andningsbesvär, infektioner, neurologiska sjukdomar, självmordsförsök och hjärtbesvär vårdas?

Obefintligt underlag till beslut

Ledningens beslutsunderlag lämnar många frågor obesvarade. Vid förhandlingar i förra veckan saknades exempelvis en ekonomisk kalkyl. Inte heller ges besked om vilken personal som berörs eller vilka andra kort- och långsiktiga konsekvenser det blir. Självklart måste verksamhetens ekonomi vara i balans, men detta är panikneddragningar. Även i ekonomisk nedgång är våra patienter förtjänta av en sjukvård med god kvalitet och ett värdigt omhändertagande. Det är en prioriteringsfråga i ett välfärdsland som vårt.

I dagsläget förbereder sig samtliga landsting på att ta emot patienter som drabbas av svår influensa. Bara det kommer att kräva fler vårdplatser. Multiresistenta bakterier är ett annat hot. För att förhindra spridning av multiresistenta bakterier behövs tillräckligt med vårdplatser, dessutom isoleringsmöjlighet. Inför stundande utbrott av vinterkräksjuka är det också viktigt att ha en reservkapacitet i beredskap. Hur tänker ledningen lösa dessa konkreta problem med färre vårdplatser på SU/Sahlgrenska?

En följd av den stora bristen på vårdplatser är att patienter i behov av vårdplats ofta hamnar på avdelningar som inte är avsedda för den typen av vård eller i korridorer. Det här innebär ett flertal potentiella patientsäkerhetsrisker. Bland annat ökar spridning av smitta, förväxlingar av läkemedel, informationsmissar, fördröjda ordinationer och förlängda vårdtider och inte minst en risk för ovärdigt omhändertagande och dålig kontinuitet i vården.

Över hela landet är vårdplatsbristen ett mycket stort problem. Sverige har i dag 2,2 vårdplatser per 1 000 invånare. Det placerar oss på jumboplats, jämfört med övriga OECD-länder. Botten är alltså redan nådd. Nu aviseras att ytterligare vårdplatser kommer att försvinna, samtidigt som antalet platser i det särskilda boende för våra äldre också minskar. Detta när situationen redan är så allvarlig att det borde bli betydligt fler platser.

För några veckor sedan riktade Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen mycket hård kritik mot Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Vid oanmälda inspektioner upptäcktes flera brister på grund av överbeläggningar och vårdplatsbrist. Socialstyrelsen har ålagt landstinget ett vite på 500 000 kr om inte en rad villkor uppfylls. Samtidigt överväger Arbetsmiljöverket att förbjuda felplacerade sängar och kräva att riskbedömningar genomförs vid överbeläggningar.

Inspektörerna anser att brister i patientsäkerheten också har negativ inverkan på arbetsmiljön, de går hand i hand. Även andra sjukhus har motsvarande brister. Socialstyrelsens och Arbetsmiljöverkets slutsatser borde vara vägledande också för Sahlgrenskas ledning.

Överfulla akutmottagningar

Bristen på vårdplatser är en av anledningarna till att akutmottagningarna blir överfulla och inte har någon buffert. Något som kan orsaka allvarliga problem vid en katastrof. Det visar en nyligen publicerad rapport från katastrofmedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen. Till vardags leder bristen på vårdplatser till sämre funktion på akutmottagningen och att patienter får vänta många timmar innan en vårdplats finns tillgänglig, ibland upp till 24 timmar. Även patienter i behov av intensivvårdsplats tvingas alltför ofta vänta i timmar.

Högre kostnader och ökad dödlighet

I slutändan leder platsbristen till sämre vård för patienten med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid och högre kostnad för vårdgivaren. Vårdskador på sjukhus är tyvärr inte extraordinära incidenter, utan en följd av neddragningar av vårdplatser samt neddragning av akutkapacitet.

Vi kräver en långsiktig planering från Sahlgrenskas ledning. Vid förändringar måste det finnas bra underlag och konsekvensanalyser. Att kortsiktiga lösningar med snabba, ogrundade beslut får lov att riskera patienternas säkerhet är inte acceptabelt. Sahlgrenska behöver inte göra om samma misstag som universitetssjukhuset i Huddinge. Måste Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket hota med vite innan förbättring kommer?

Eva Nilsson Bågenholm

specialistläkare SU/Sahlgrenska Medicin, ordförande i Sveriges läkarförbund

Erik Hulegårdh

specialistläkare, klinikombud SU/Sahlgrenska,

ledamot Göteborgs läkarförening

Eva Engström

överläkare, ordförande Göteborgs läkarförening