Förr blev en debattör känd för sin stilistiska och verbala förmåga. För insikt, kunskap och patos i en fråga. Numera blir många debattörer det endast utifrån sitt kändisskap.

Under några veckors tid har smörsångaren Paul Ankas svenska fru Anna orsakat krigsrubriker efter sin medverkan i TV3:s dokusåpa Svenska Hollywoodfruar. Man skulle kunna dra på smilbanden åt denna mediecirkus, om det inte vore så att dumheten och ytligheten personifierad också hamnat i både politikerfåran och jämställdhetsdebatten.

Om en avsugning av maken varje morgon, något som Anka förespråkar, kan kapa jämställdhetsdebatten, har vi inte kommit särskilt långt i vår samhällsutveckling.

Debatten har på sina håll inte mer kläder på sig i dag än vad kejsaren hade på H C Andersens tid. Och precis som i sagan står vi där och låter oss förblindas av kändisskapet.

Fröet rotades i bloggvärlden. Medan det hela blommade ut på Newsmill för ett drygt år sedan med Cecilia Gyllenhammars och Jessica Zandéns angrepp på den svenske mannen. Deras analogi, där de såg på moderna pappors uppförande likt ett baby shaking- syndrom, borde fått varje läsare att förstå att det hela handlade om två vilsna medelålders kvinnor. I stället fick de båda en enorm medie- täckning under debattens täckmantel.

Mycket låg nivå

Debattnivån har sedan dess sjunkit långt under logisk argumentation. Om Liza Marklund-affären vid årsskiftet sänkte det hela ner i mobbing- och skvallerträsket, så har Anka-historien nu placerat debatten djupt ner i såpasörjan.

Frågan är hur länge de tunga drakarna orkar stå emot. Kultureliten har i alla fall redan börjat dra växlar på den nya trenden. Debatten kring Hollywoodfruns utspel är betydligt mer än ett plask i en ankdamm, inleder tidskriften Fokus efter vinjetten Jämställdhet i sitt senaste nummer. Under rubriken Kulturkrig beskrivs sedan en etablissemangstrend, där vi vanliga sägs stå mot just kultureliten. När konservativa krafter tar struptag på liberala normer förskjuts hela den ideologiska debatten, menar man i Fokus.

Förförd av kändisdoften

Än svårare att sortera äpplen och päron hade Kristdemokraternas partisekreterare Lennart Sjögren. Man kan undra hur väl han satt sig in i fru Ankas verklighetsuppfattning när han välkomnade henne till partiet. Förmodligen blev även han förförd av kändisdoften. Och mitt i allt står Hollywoodfrun och skrattar förtjust åt uppmärksamheten. Helt obekymrad inför att hon totalt sänkt viktiga samhällsnyheter som inte ryms inom hennes snäva och förvrängda världsbild.

I fredags kväll seglade Anka-debatten även upp på bästa underhållningstid. Då Skavlan satte Aftonbladets debattchef Karin Magnusson och den norske krönikören Elin Örjasaeter från E24 i stolarna runt Hollywoodfrun.

Förblindar vana debattörer

Örjasaeter kallade fru Anka för ett otroligt uppfriskande inslag i en i övrigt tråkig jämställdhetsdebatt.

Medan Magnusson vände sig direkt till Anna Anka med orden: ”Mot bättre vetande, säger du alla dessa fantastiska saker.”

Hollywoodskruden tycks kunna förblinda även vana debattörer. Det var tur för programledaren att hans övriga gäster var rapartisten Jay-Z och jazzsångerskan Melody Gardot. Två artister som blivit kändisar på grund av sin begåvning. Utan deras medverkan hade Skavlan riskerat att ramla ur sin prisbelönta stol med ett brak.

Ännu ett bottennapp i den här debatten (om den ens förtjänar att kallas så) står Timbros Roland Poirier Martinsson för. Vid Anna Ankas sida tar han till orda på Newsmill (22-09-09): ”Anna skrev en hårt skruvad satir över sitt eget liv, för att avslöja läsarnas fördomar om blondiner som lever goda liv tack vare makens inkomster. Att så få såg att texten var en satir är förbluffande”, sammanfattar han.

Timbro arbetar på uppdrag av Svenskt Näringsliv för att främja idéutveckling och opinionsbildning kring marknadsekonomins och den fria företagsamhetens betydelse för ekonomisk tillväxt och välfärd. Anses också av många som en plantskola för samhällsdebattörer.

Om nu inte ens chefen för Timbro Medieinstitut, dessutom doktor i filosofi, förstår skillnaden mellan satir och uppenbar dumhet, lär många stå nakna i framtidens debatt.

Ulla Gabay

journalist, Göteborg