Hälften av all bröstcancer upptäcks med hjälp av organiserad screening med mammografi, och överlevnaden är betydligt högre för dem som går på sina hälsokontroller. Men screeningprogrammet når inte alla.

Den orättvisa vården i Sverige framträder tydligt i den undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Cancerfonden. Uppgifter från mammografienheter i Storstockholm, Göteborgsområdet och Skåne har analyserats, och sambandet är mycket tydligt i alla de tre regionerna:

I kommuner eller församlingar där många är låginkomsttagare, saknar jobb eller är födda utomlands deltar betydligt färre av kvinnorna som bjuds in, än i områden där fler har jobb och högre inkomst. Inte minst gäller det Göteborgsområdet.

I Bergsjön kom förra året knappt 44 procent av kvinnorna när de bjöds in. I Sävedalen låg siffran i stället på rekordhöga 94 procent. I Gunnared, Kortedala och Angered, där andelen utlandsfödda och låginkomsttagare är hög, kommer färre än 60 procent till screeningen. Flera områden i Kungälv, där många har välbetalda jobb och få har utländsk bakgrund, har däremot ett deltagande på nästan 90 procent.

Sedan tidigare är det känt att lågutbildade kvinnor med diagnosen bröstcancer har högre risk än högutbildade att dö i sin sjukdom. Vår undersökning kan inte slå fast några orsakssamband, men ger ändå stöd för att kvinnor med annat modersmål än svenska och svag ekonomi oftare uteblir från sin livsviktiga mammografi. Konsekvensen kan bli en försenad diagnos och sämre chans att överleva.

Oetiskt att inte informera

I slutänden är det den enskilda kvinnan som måste ta beslutet att gå på mammografi. Ingen kan eller ska tvinga friska kvinnor att gå och undersöka brösten. Däremot är det oetiskt att inte ge alla kvinnor rätt information och rätt förutsättningar för att fatta ett beslut om mammografi. Här måste samtliga landsting nu ta sitt ansvar.

Redan i samband med Rosa Bandet-kampanjen 2008 uppmärksammade Cancerfonden frågan och förordade då fler pilotprojekt och mer forskning för att nå kvinnor med låga inkomster eller annat modersmål än svenska. En del lokala projekt har startat sedan dess. Västra Götalandsregionen har numera information om mammografi på flera språk och i nordvästra Göteborg utbildas doulor och kulturtolkar inom mammografi. Det är goda initiativ, men mer resurser och fler insatser behövs för att komma tillrätta med orättvisorna inom bröstcancerscreeningen.

Hög tid att agera

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har satt upp målet att minst 80 procent ska komma till mammografin, och att deltagandet ska blir mer jämlikt. Nu är det hög tid att landsting och regioner ser till att de målen uppfylls, och river de hinder som förlänger vägen till ett besök på mammografienheten. Särskilt måste man titta närmare på de områden som har lägst deltagande.

Vi uppmanar nu landets alla regioner och landsting att snarast presentera en plan för att ge kvinnor i alla samhällsgrupper samma möjlighet att upptäcka bröstcancer i tid. Angelägna åtgärder är:

• Avskaffa avgiften för mammografin.

• Inbjudan ska ha en förbokad tid.

• Det ska vara enkelt att boka om.

• Erbjud tider utanför kontorstid.

• Inför påminnelser.

• Förbättra informationen till kvinnor med annat modersmål än svenska.

Dessutom behövs nya sätt att nå kvinnor i invandrartäta områden. Exempelvis kan information på flera språk erbjudas med hjälp av lokala kvinnoföreningar eller i anslutning till Svenska för invandrare, SFI. Inbjudan via telefon är ett annat sätt att fånga upp dem som har svårt att ta till sig skriftlig information.

Sveriges landsting måste nu ta sitt ansvar och ge kvinnor i förorter som Bergsjön, Skärholmen och Möllevången samma chanser som andra att upptäcka en eventuell bröstcancer.

Det är en fråga om att förverkliga lagens krav om jämlik vård – och en fråga om överlevnad.

Stefan Bergh

generalsekreterare Cancerfonden

Christina Hellman

ordförande Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg Bohuslän

Elisabet Lidbrink

med dr, överläkare bröstmottagningen Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset, styrelseledamot Cancerfonden