Ännu finns det unga människor som brinner för att bli lärare, studerar hårt och går ut i yrkeslivet i skolorna med ambitionen att lära ut de kunskaper och färdigheter som framtidens medborgare behöver. Men vi kan inte längre blunda för att allt fler nyblivna lärare saknar den kompetens som krävs för yrket. Det finns tydlig statistik som visar att den kognitiva förmågan, liksom genomsnittligt slutbetyg och ledarförmågor, hos nyblivna lärare har sjunkit markant under den senaste 15-årsperioden. Denna utveckling har nu nått smärtgränsen. Om Sverige ska fortsätta som kunskapsnation måste det till en tvärvändning nu.

För att få läraryrket på rätt köl krävs sannolikt en rad åtgärder, som berör arbetssituationen, möjligheterna till utveckling i yrket och samhällets syn på kunskap i allmänhet. Vi behöver inte minst skärpa kraven på nyrekryteringen av lärare och även uppmuntra kompetenta personer i yrkeslivet utanför skolan att vidareutbilda sig till lärare. Att kraftigt höja lönerna för skickliga lärare är också en nödvändig del för att omsvängningen ska vara trovärdig.

Skärpta antagningskrav

Frånvaron av konkurrens om platserna på lärarutbildningen har lett till att många som inte är lämpade för läraryrket kommer in på utbildningen. Därför föreslår vi att antagningskraven på lärarutbildningen skärps kraftigt. För att bli antagen i dag krävs det grundläggande behörighet samt minst betyget E i vissa ämnen. Vi föreslår att det ska krävas minst betyget B i vissa ämnen, vilket närmast motsvarar ”ett starkt VG” i den gamla betygsskalan eller en 4:a i den ännu äldre sifferskalan. Exempelvis ska en grundlärare ha minst B i svenska och engelska, en ämneslärare ska ha minst B i svenska samt i undervisningsämnena.

För att ytterligare förbättra urvalet av lämpliga lärare bör samtidigt även någon form av antagningsprov eller lämplighetsprov införas på lärarutbildningen.

För att snabbt öka tillgången på kvalificerade lärare föreslår vi att den som har tillräckliga ämneskunskaper eller yrkeserfarenhet i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning motsvarande två terminer. Vi föreslår också att staten anslår riktade medel för detta ändamål samt ställer krav på universiteten och högskolorna att anordna denna utbildning.

Satsa på de skickligaste

Om vi ska kunna bryta den negativa utveckling som läraryrket befinner sig i i Sverige, måste vi också åtgärda lönerna. Framför allt behövs en satsning på de skickligaste lärarna och en tydlig löneutveckling under yrkeskarriären. Under flera årtionden har lärarlönerna sjunkit relativt jämfört med andra yrkesgrupper i Sverige. Länge fortsatte lärarna ändå att undervisa på toppnivå och yrket drog till sig skickliga och motiverade utövare. Sedan mitten av 1990-talet har emellertid läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta lärare.

Kommunerna behöver ta ansvar

Den allra största delen av Sveriges lärare är anställda av kommunerna. Vi i kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp, varav de flesta är kommunpolitiker, konstaterar nu att det behövs ett större ansvarstagande från kommunernas politiska ledning. Därför uppmanar vi våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare. Samtidigt bör vi vända på alla stenar för att se vilka möjligheter vi har att utöver avtalad miniminivå bidra till att få upp lärarlönerna generellt.

Annika Eclund (KD)

riksdagsledamot och ordförande i Kristdemokraternas skolpolitiska arbetsgrupp

Ebba Busch (KD)

kommunalråd Uppsala

Magnus Jacobsson (KD)

kommunalråd Uddevalla

Per Egon Johansson (KD)

skolentreprenör Stockholm

Erik Slottner (KD)

vice gruppledare Stockholms stad