Klimatfrågan är en stor utmaning – dagens åtgärder räcker inte. Vi tror att det som är rättvist i dag måste gå hand i hand med ansvar för kommande generationer. Staden måste planeras utifrån dessa förutsättningar. Vi kan inte längre anpassa stadsplaneringen efter nya prognoser om hur biltrafiken ökar, utan måste utgå mer från människors alla behov – och alla människors behov. Vilken stad ska våra barn växa upp i och vilka möjligheter att resa hållbart ska de ha de närmaste 50 åren?

Visste du att vuxna män spenderar mer tid på att köra bil än de går, cyklar och åker kollektivt, medan det för kvinnor och ungdomar är tvärtom?

Här kommer svar på dina frågor, Peter Hjörne:

1. Bilen kommer att ha sin plats även i framtidens Göteborg. Genom Västsvenska paketet får västsvenskarna tillgång till bekväma och snabba kollektiva färdmedel för vardagsresorna – och samtidigt god framkomlighet för bilen när den verkligen behövs.

Elbilen är lovande, men det kan ta tid innan den får ett genombrott på grund av höga kostnader och begränsad räckvidd. Regeringen gör inget för att påskynda utvecklingen heller. I Göteborg försöker vi stötta elbilarna genom att samarbeta med Volvo och använda oss av elbilar i hemtjänsten.

Nya bilar är snålare än äldre – men samtidigt är bilarna större och vi kör mer. Koldioxidutsläppen från trafiken är på samma nivå som 1990 trots snålare bilar och biobränslen. Göteborg klarar inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Uppskattningsvis dör varje år 200–300 personer i förtid i Göteborg på grund av dålig luft som främst biltrafiken orsakar (GP 11/9).

2. Vi bygger om för att åstadkomma nödvändiga förbättringar för framkomligheten. Till exempel kring Södra Vägen och Övre Husar-/Sprängkullsgatan för att förbättra kollektivtrafiken, men också för cyklister och gående.

3. Avsikten med förändringsarbetena är att korta köerna, tomgångs- och omvägskörningen. Men det kan bli stökigt under en övergångstid. Stora infrastrukturprojekt tar tid att bygga!

4. Korsvägen är en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken som behöver kunna hantera mer trafik. Nu bygger vi om där för att fler ska kunna åka kollektivt när trängselskatten införs. Under en övergångstid minskar framkomligheten för biltrafiken och det är även rörigt för fotgängare. Olika lösningar har diskuterats, men beror på utformningen av Västlänken som inte är riktigt klar än.

5. Korsningen vid Nya Ullevi är prioriterad främst för kollektivtrafiken, men det är samtidigt olika trafikslag som gör korsningen komplicerad. Det är ju för att komma ifrån de in- och utfartsköer du hänvisar till som vi satsar på det Västsvenska infrastrukturpaketet!

6. Västlänken river inte Liseberg. Det är Liseberg som vill bygga om och flytta sin entré, och det samordnas med byggandet av Västlänken. I själva verket kommer Liseberg att växa ytterligare under de kommande åren!

7. Vi vill öka tillgängligheten till centrum, men biltrafiken ska inte styra utvecklingen av centrala staden. När det gäller externa köpcentrum så vill vi utveckla dem på ett hålbart sätt och öka möjligheterna att ta sig dit kollektivt.

Anneli Hulthén (S)

Kia Andreasson (MP)

Mats Pilhem (V)