Förslag till revidering av Kulturstrategi för Göteborgs Stad är ute på remiss till förvaltningar och bolag. Detta borde leda till debatt på kultursidor och bland kulturarbetare och kulturintresserade. Men det är tyst.

Det är inte för sent att reagera på detta försök att göra kultur till något som handlar om att mötas, kommunicera, ta ställning, uttrycka sig, ifrågasätta, kritisera och finna identiteter enligt den inledande visionen. Vi menar att kultur inte handlar om något utan att kultur ÄR.

Kultur ska enligt visionen skapa sammanhållning, tillväxt, lycka, förebygga konflikter och minska klyftor. Allt detta är önskvärt, men det är knappast kulturens huvudsyfte. Kultur måste få vara en fri och obändig kraft. Den ska inte vara det mjuka vaddtäcke som läggs över staden, som visionen ger uttryck för. Vidare sägs att kulturen ska göras nyttigare inte bara för medborgarna utan även för näringsliv, arbetsmarknad, turism och stadens profil och attraktionskraft, att kultur är ett samhällsbyggnadselement. Är detta ett mer antropologiskt kulturbegrepp, eller är det bara floskler?

Interkulturella perspektiv skrivs det många vackra ord om. Men inte kan syftet vara, som det sägs i förslaget, att säkra den sociala sammanhållningen och förebygga konflikter. Utan snarare kan det vara att blottlägga och bearbeta konflikter och kanske bidra till tolerans för olikheter och motsättningar. Kreativitet och öppenhet och allas rätt till egna kulturella uttryck kan mycket väl stå i motsatts till social sammanhållning och det är detta som måste kunna få existera i ett öppet jämlikt samhälle. En bit in i texten nämns begrepp som sin egen specifika kultur och levandegöra kulturarven när man tidigare talat om kulturen och kulturarvet. Begreppen måste klargöras så att inte strategin blir ett vapen för Sverigedemokraterna.

Utvärdera nuvarande strategi

Förslaget sägs bygga på en omvärldsanalys, men så som den beskrivs tycks den inte ha berört den göteborgska verkligheten utan bestått av konferenser på högre nivå. Varför inte undersöka nuläget vad gäller kultur i alla stadens delar, utvärdera den nuvarande strategin och se i vad mån den varit känd och vad den inneburit för stadens kulturliv?

I texten finns också ett avsnitt om omvärldsperspektiv som fokuserar helt på nyttan Göteborg kan ha av omvärlden. Inget om utbyte, samarbete, solidaritet eller vad Göteborg kan ge andra.

Man har valt att behålla den nuvarande strategins tredelning i Kulturpolitik, Konstpolitik och Kulturplanering. Tanken är bra, men man lyckas inte tydliggöra modellen utan bluddrar till begreppen ytterligare. Korta och tydliga definitioner är nödvändiga om strategin ska kunna kommuniceras och få någon betydelse för stadens alla förvaltningar, bolag, det fria kulturlivet och medborgarna, vilket man tänker sig.

Oklar ansvarsfördelning

Ansvarsfördelning finns inte med i strategin. Hur är det tänkt, ska stadsdelarna ansvara för Kulturplanering och Kulturpolitik och kulturnämnden för Konstpolitik? Vi anar en motsättning mellan centrum och pereferi, finkulturens institutioner och förortskulturen. Var finns helhetsansvaret?

Just nu planeras ett Litteraturhus i Lagerhuset, Konsthall på Magasinsgatan, museum på Älvstranden och Stadsbiblioteket byggs till medan stadsdelsbiblioteken utarmas alltmer. Är allt tal om hela staden-perspektivet och om att minska segregationen bara ord? Varför inte Världslitteraturhus i Gamlestan, Konsthall i Angered eller Barnkulturhus i Frölunda?

Ingrid Atlestam

kulturdebattör, bibliotekarie

Ulla Forsén

kulturdebattör, tidigare biblioteks- och kulturchef