Snart är det dags för gymnasieval igen. Med mer eller mindre fantasifulla ledord i snygg förpackning möter Göteborgsregionens skolor upp med gymnasiemässa, öppna hus och affischer. Skolpersonal ska visa på hur just deras skola är mest värdig eleven, loggor sprids, vykort skickas, karameller delas ut, framstående elever statuerar exempel. Vi är inne i en tid då spelet om gymnasieeleven ställs på sin spets, kartan över regionens gymnasieskolor är omritad men ett flertal skolor kämpar fortfarande för sin överlevnad. Så: Må bästa skolor vinna!

Vi lärare berättar om vad skolan har att erbjuda på det bästa sätt vi kan, men ingen av oss säger På vår skola är lärarna helt slutkörda och tvingas att dra ned på kvalitén för att överhuvudtaget hinna med sitt jobb för vi har alldeles för hög belastning, eller På vår skola satsar ägarna alla pengar på att starta nya program, men få medel läggs på att förvalta de program vi har, eller På vår skola har vi knappt någon kringpersonal längre, eller Du, vi har faktiskt inget skolbibliotek värt namnet.

Många ungdomar vet vad de letar efter och tar noga reda på det de behöver för att komma på rätt plats, men ibland önskar man att fler frågor ställdes. Du som är intresserad av hur skolorna verkligen ser ut eller mår inifrån, behöver ta med dig några viktiga frågor till skolans personal.

Frågor som ger insyn

Nedan följer ett antal punkter som förutom dina egna frågor skulle kunna vara vägledande i valet av skola eller åtminstone ge viss insyn i densamma:

• I hur många poäng undervisar en heltidsanställd lärare på skolan? Allt över 700 poäng per läsår är alldeles för mycket! Det betyder också att läraren ska ha max 700 undervisningstimmar. Vissa skolor snålar på elevens undervisningstid per kurs för att på så sätt få in fler kurser/poäng i en lärares tjänst. Detta ökar belastningen avsevärt. Om man kommer till en skola där lärarnas undervisning ligger på 800 poäng kan man definitivt utgå ifrån att undervisningskvalitén blir lidande. Som bakgrund kan sägas att ett tidigare läraravtal som slopades år 2000, gav en undervisningsskyldighet (USK) på 504 – 648 timmar per läsår. (Tänk ungefär: En lärare i ett teoretiskt ämne med mycket för- och efterarbete hade en lägre USK, medan till exempel en musiklärare med enskild instrumentalundervisning låg på den övre delen av skalan.)

• Hur stora tjänster lägger skolan på skolhälsoteam? Finns det kurator, skolpsykolog, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska eller fritidspedagog? Detta bör ställas i förhållande till hur många elever som går på skolan.

• Tjänster för kringpersonal? Utan administrativ personal, IT-personal och vaktmästare på ordentliga tjänstenivåer ökar lärares belastning avsevärt.

• Hur är det med personalomsättningen?

• Hur stora undervisningsgrupper/klasser tillåter skolan att man har?

• Hur ser skolans IT-utrustning ut? Finns fungerande dator, nätverk och projektorer i alla salar? Elevdatorer?

• Hur är skolan utrustad för sin verksamhet? Ta reda på om de har väsentlig utrustning för det program du är intresserad av.

• Hur ser skolans ledarskap ut? Har rektorer, utvecklingsledare och lärare relevant utbildning?

• Vilka program har startats upp respektive lagts ned under de senaste tre åren? Stabilitet, långsiktighet?

• Hur ser skolans ägarskap ut? Är det ett företag med särskilt intresse för skolverksamhet eller ett riskkapitalbolag? Kommun eller stiftelse utan krav på vinst?

• Har skolan ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Till exempel skyddsronder och brandövningar.

För att skapa en helhetsbild är alla svar betydelsefulla, även ett icke-svar är ett svar. Ställ krav på den skola som ska få förtroendet att utbilda våra barn och ungdomar!

Elisabeth Lindgren

gymnasielärare Göteborg