Sverige har unika erfarenheter av systemet PFE, Programmet För Energieffektivisering, som effektiviserat elanvändningen märkbart för den mest elintensiva industrin. En stor bredd av samhällets aktörer – politiker, miljöorganisationer och företagen själva – är överens om att detta är ett mycket bra och väl fungerande sätt att öka energieffektiviteten i industrin. Programmet faller nu offer för EU:s regelverk. Vi uppmanar nu regeringen att bana väg för ett nytt och förbättrat PFE 2.0.

I dagarna la regeringen en ny proposition till riksdagen som föreslår att lagen om PFE ska upphöra vid utgången av 2012. Regeringen hänvisar till att det saknas förutsättningar för statligt stöd till miljöskydd i EU:s nya regelverk. Vi menar att regeringen nu måste agera för att bygga vidare på erfarenheterna.

PFE baseras på frivilliga avtal där företag åtar sig att arbeta med energifrågor systematiskt och strukturerat genom energiledningssystem. Företagen åtar sig också att genomföra kostnadseffektiva åtgärder för att effektivisera elanvändningen. Om detta uppfylls sänker företagen sin elskatt med 0,5 öre/kWh.

Frivilligheten är styrkan

Programmets styrka är frivilligheten, kopplat till en ”morot” i form av en skatterabatt, som i kombination med de krav som ställts för deltagande har gjort att frågan lyfts upp till ledningens bord. Tid och resurser har kunnat avsättas till att strukturerat arbeta med energieffektivisering som en del i företagens vanliga lednings- och styrsystem.

Programmet trädde i kraft den 1 januari 2005, och vid en utvärdering efter de fem första åren visade det sig att resultaten vida överskridit de förväntningar som fanns. 100 energiintensiva företag hade enligt Energimyndigheten åstadkommit en eleffektivisering på 1,45 TWh per år motsvarande fem procent av elanvändningen – mer än dubbelt så mycket som den förväntade effektiviseringen på 0,6 TWh per år. I dagsläget är cirka 90 företag delaktiga i programmet, och står tillsammans för en elanvändning på 30 TWh per år – mer än en femtedel av den totala elanvändningen i Sverige och ungefär hälften av näringslivets elanvändning.

Måste avvecklas

Nu måste programmet avvecklas därför att det inte är förenligt med EUs regler för statsstöd, och upphör att gälla 2014. Om viljan bara fanns skulle regeringen ha all möjlighet att utveckla ett nytt PFE som följer reglerna. Vi vill nu uppmana regeringen att i stället bygga vidare på programmets styrkor och ge Energimyndigheten ett tydligt uppdrag att utveckla PFE version 2.0. Detta kan vara en central del av genomförandet av det direktiv för energieffektivisering som EU nyligen beslutat om. Ett PFE 2.0 måste också göra det möjligt för fler företag, även de som inte är elintensiva, att ingå i systemet och det måste också omfatta all energi, inte bara el som i dag.

Givit tydliga resultat

Vissa argumenterar att lönsam energieffektivisering i industrin sker av sig själv och att den processen därför inte behöver stöttas eller stimuleras ytterligare. Erfarenheten visar tyvärr att så inte är fallet. I näringslivet är huvudfokus själva kärnverksamheten – att förbättra produkter och tjänster för ökad konkurrenskraft. I konkurrens med utveckling av kärnverksamheten är det inte självklart att energieffektivisering kommer tillräckligt högt i prioriteringslistan. Organisationerna är slimmade och därmed finns det inte tillräckligt med tid eller ekonomiska resurser för att arbeta med frågan på bästa sätt. Med PFE har frågan fått ökad prioritet och möjligheterna att bygga kunskaper om vad som kan göras och vilka fördelar det medför har ökat. Det har också gett tydliga resultat.

Fel att avveckla programmet

Om regeringen menar allvar med att ökad energieffektivitet är en viktig del av energipolitiken, och att det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft bör det också omsättas i handling. Att avveckla ett väl fungerande system utan att på ett bra sätt ta till vara på den kompetens som byggts upp är inte rätt väg att gå. Framtida politik för energieffektivisering bör utformas genom en vidareutveckling av ett redan väl beprövat framgångskoncept, vars utformning gör ökad energieffektivitet till något positivt och samtidigt stärker konkurrensförmågan för Sverige och svenska företag.

Maria Sunér Fleming

ansvarig Energi och Klimatpolitik, Svenskt Näringsliv

Svante Axelsson

generalsekreterare, Svenska Naturskyddsföreningen