Enligt EU:s experter gör låg läsförmåga att var femte europé och var sjätte svensk har svårigheter att klara sig i det moderna samhället. Rapporten uppmanar medlemsstaterna att se över sitt tillvägagångssätt för att höja läskunnighetsnivån. 

Allas tillgång till språket är en av hörnstenarna i demokratin. Tillgång till språket stärker självförtroendet och gör att vi kan ta vara på såväl våra egna som varandras rättigheter. Inlevelseförmågan och förståelsen för andra människor ökar. 

När biblioteksfilialer och biblioteksbussar läggs ned och stöd till folkrörelsers läsfrämjande arbete avvecklas så vidgas läsklyftan. Resultatet blir en omvänd fördelningspolitik, där stödet går till de individer som läser mest. De slopade stöden till En bok för alla och Kultur i arbetslivet efter regeringsskiftet 2006 är tydliga exempel – samtidigt som rapport efter rapport visar på sjunkande läsning så avvecklas välfungerande åtgärder.

Enligt forskningen är läsning och läsförmåga starkt klassrelaterat. Det krävs riktade insatser, såväl i skolvärlden som i vuxenlivet, för att inspirera läsande bland dem som inte har läsvanan med sig hemifrån. Inte minst krävs insatser för att stimulera föräldrars läsning för sina barn.

I dag finns också teknik för att stödja personer med läs- och skrivsvårigheter. Tidig upptäckt av dyslexi och tillgång till alternativa sätt att läsa är betydelsefullt för att läsning ska vara en rättighet för alla.

Måste få ökat budgetutrymme

Litteraturutredningen har arbetat under begränsningen att deras förslag inte får kosta något. Utredningen kan peka på problem, men har svårt att föreslå verkningsfulla åtgärder. Läsfrämjande insatser kräver utökat budgetutrymme, men är oerhört samhällsekonomiskt lönsamma på sikt.

Regeringen kan börja vända läsutvecklingen genom att komplettera förslaget till ny bibliotekslag med krav på uppsökande läsfrämjande verksamhet. Folkbiblioteken kan också åläggas att samverka med föreningsdrivna bibliotek i kommunen, såsom arbetsplats- och tvättstugebibliotek.

Folkrörelserna kan ges förutsättningar att bedriva aktivt läsfrämjande arbete med utgångspunkt i de egna medlemmarnas behov. Detta kräver långsiktiga resurser – snarare än tillfälliga projektmedel – som möjliggör utbildning av bokombud, bokinköp, författarbesök och utvecklingsarbete.

Lokala biblioteksplaner som flyttar verksamhet utanför biblioteksbyggnaderna, skapar möten mellan författare och läsovana och bygger på nära samarbete mellan folkbibliotek och folkrörelser är framgångsfaktorer. Upprustade skolbibliotek och tillgång till böcker redan i förskolan bör också vara självklara delar av biblioteksplanerna.

Krävs aktiva åtgärder

Statsmakten kan också använda sig av den samlade erfarenheten i En bok för allas verksamhet genom ett nytt läsfrämjande uppdrag.

Läskrisen kan mötas med aktiva åtgärder som entusiasmerar barn och vuxna till läsning, tillgängliggör boken på arbetsplatsen och i bostadsområdet och ger alla möjlighet att läsa på det sätt som passar en själv. Om människor inte kommer till biblioteken måste biblioteken komma till människorna!

Helén Pettersson

förbundsordförande Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)

Bengt-Erik Johansson

förbundsordförande Dyslexiförbundet FMLS

Siv Hågård

ordförande En bok för allas vänner

Karl-Petter

Thorwaldsson

ordförande LO

Lena Kallenberg

författare