Vi socialdemokrater har alltid hävdat litteraturen och läsandet som en bildningsväg att särskilt värna om. Det är med oro vi ser att läsandet och bibliotekslånen minskar. Folkbiblioteken är kommunernas ansvar och vi vet att det i kärva tider är svårt att hävda kulturverksamhet i kommunerna. Vi vill poängtera vikten av att alla har tillgång till bibliotek och avgiftsfria lån.

Arbetslösheten i Sverige är på en oacceptabelt hög nivå, och allt fler ungdomar lämnar skolan utan godkända betyg. Vi vet att arbetslösheten är högre hos dem som saknar gymnasieexamen. Vi vet också att de som har svårt att klara skolan ofta har haft svårigheter sedan unga år. Utan god läsförmåga finns ingen förutsättning för inlärning.

Forskare inom området betonar att läsförmågan är grunden för en framgångsrik skolgång. Det gäller att knäcka läskoden, och det ska ske tidigt.

Läsningen minskar

Bokläsningen minskar i den vuxna befolkningen och även bland barn och unga minskar läsningen. Klyftorna mellan olika grupper är stora. Män och personer med kortare utbildning läser mindre än kvinnor och högutbildade. Hur mycket barnen läser påverkas i hög grad av kön, socioekonomiska faktorer och föräldrarnas utbildningsnivå. Det är viktigt att prioritera läsfrämjande insatser, särskilt för läsovana grupper. För barnens del är föräldrarnas inställning till läsning och högläsning betydelsefull. Men svenska barn får allt sämre tillgång till böcker i hemmen och har allt färre läsande förebilder. De svenska elevernas läsning har enligt Pisa-undersökningarna blivit sämre sedan år 2000 och sjunkit från en hög till en genomsnittlig nivå i OECD. Bibliotekens uppgift är att stimulera till just läslust och de utgör ett oumbärligt komplement till skolans lästräning.

Nationell handlingsplan

Vi föreslår regeringen att ta fram en nationell handlingsplan för läsfrämjande, alla krafter måste samlas för att genomföra ett Läslyft för Sverige. Handlingsplanen ska samordnas av en nationell biblioteksmyndighet. Satsningen ska inbegripa såväl barn som vuxna. För att öka utväxlingen på de insatser som görs, bör det tas initiativ för att se hur man ska kunna samla och tillgängliggöra forskningen kring såväl barn som vuxnas läsande.

Arbetsplatsbibliotek, vägkrogsbibliotek och riktade projekt i samarbete med folkbildningen eller fackföreningsrörelsen är exempel på hur bibliotek kan arbeta med att sprida litteratur och läsning till vuxna. En framgångsrik väg tror vi är att i detta arbeta involvera folkrörelserna; fackföreningarna, idrottsrörelsen och det ideella föreningslivet.

Bra projekt som gjorts inom området bör uppmärksammas. Ett projekt att särskilt lyfta fram är Läs för mig, pappa. Det kombinerar flera saker; betydelsen av den goda förebilden – pappor från läsovana miljöer som läser för sina söner och döttrar.

Involvera folkrörelserna

Den nationella biblioteksmyndigheten bör få ett uppdrag att ta fram en strategi för samverkan mellan offentliga och föreningsdrivna bibliotek. Vi ser gärna en situation där offentliga institutioner stödjer de ideella krafterna och att man hittar fungerande samverkansformer kring utbildning, bokinköp och erfarenhetsutbyte. Inte minst viktigt är det att hitta stabila finansieringsformer för lyckade projekt. I en satsning på läsning och litteratur är det viktigt att involvera de svenska folkrörelserna och studieförbunden. Andra aktörer kan vara Sveriges författarförbund, Sveriges Biblioteksförening samt fackliga organisationer.

Vi vill att regeringen ger Statens Kulturråd i samarbete med Kungliga Biblioteket uppdraget att intensifiera läsfrämjande insatser inom ramen för ett Läslyft, att stödja projekt med dokumenterat goda resultat och att i övrigt noga följa utvecklingen. För detta projekt anslår vi tio miljoner kronor för 2013.

Den nya skollagen fastslår att alla barn och unga ska ha tillgång till skolbibliotek. För att uppnå att fler läser är det en viktig faktor att det finns tillgång till litteratur i skolan, att det finns skolbibliotek av god kvalitet och inte minst att det finns skolbibliotekarier. En bokhylla med några osorterade böcker i en skolkorridor är inte samma sak som ett skolbibliotek med kunnig personal!

Stor besvikelse

Förväntningarna på den nya skollagen avseende skolbiblioteken var stora. Kungliga Bibliotekets skolbiblioteksstatistik från juni 2012 blev där för en stor besvikelse. Kartläggningen visar på en ojämlik skolbibliotekssituation. Kartläggningen visar att hälften av Sveriges elever saknar tillgång till de bemannade skolbibliotek som man har lagstadgad rätt till. Det finns nu en lagstiftning, och det finns en undersökning som visar att lagen inte följs, vilket är en oacceptabel situation. Vi föreslår att Kungliga Biblioteket får ett uppdrag att ta fram en strategi som ska tillse att inga skolhuvudmän bryter mot lagen.

I Unesco:s folkbiblioteksmanifest står det:

”För att säkerställa och främja en nationell samordning och samverkan inom biblioteksområdet bör statsmakterna genom lagstiftning och biblioteksplanering fastställa en nationell bibliotekspolitik.”.

Detta tycker vi är en rimlig utgångspunkt för en svensk bibliotekspolitik.

Inte tillräckligt

Kungliga biblioteket är myndigheten som ansvarar för nationell överblick samt främja samverkan och utveckling av biblioteken i Sverige. Men uppdraget är inte tillräckligt för att möta de utmaningar som vi ser i dag.

Vi vill därför att uppdraget förtydligas och förstärks. För att nå målet att utveckla och förstärka kunskaps- och informationssamhället behövs biblioteken för att garantera allas rätt till fri tillgång till kunskap och information. Inte minst visar problematiken kring utlåning av e-böcker att det behövs en kraftsamling kring dessa frågor.

Svensk Biblioteksförening har visat att det finns ett starkt stöd för en nationell biblioteksstrategi. Flera andra aktörer som till exempel Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges universitets- och högskolförbunds forum för bibliotekschefer, Föreningen Sveriges länsbibliotekarier, Saco-förbundet DIK (dokumentation, information, kultur) och Sveriges författarförbund, stödjer att en biblioteksstrategi kommer till stånd.

Vi vill därför föreslå att regeringen ger Kungliga Biblioteket i samarbete med Statens Kulturråd i uppdrag att utarbeta en nationell biblioteksstrategi och bibliotekspolitik.

Ibrahim Baylan (S)

riksdagsledamot, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Gunilla C Carlsson (S)

riksdagsledamot, ordförande i riksdagens kulturutskott