Utbildningsminister Jan Björklund menade i samband med presentationen av en kommande utredning att nedgången för gymnasiets tekniska yrkesprogram inte är något problem eftersom fler elever väljer det nya teknikprogrammet. Den uppfattningen delas inte av industrin. För oss inom industrin som arbetar aktivt inom Göteborgsregionens Teknikcollege har både de högskoleförberedande och yrkesutbildningar stor betydelse för kompetensförsörjningen. Vi efterlyser därför att de yrkestekniska programmen erkänns som en viktig del av landets kompetensförsörjning och att politiker på alla nivåer erkänner detta.

Vi tycker givetvis att det är bra att teknikprogrammet ökat i popularitet. Den nya möjligheten att läsa ett fjärde år för att få gymnasieingenjörsexamen är också positiv. Men än så länge finns denna möjlighet endast på försök på 20 orter i landet. Teknikprogrammet kan inte heller tillgodose industrins behov av specifika yrkeskunskaper. Det råder stor brist på ett flertal yrkesgrupper, framförallt mer avancerade yrkesarbetare så som CNC-operatörer, svetsare, maskinsnickare, automationstekniker, industrielektriker, drift- och underhållspersonal med mera. Det vill säga människor som både har teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Dessa kunskaper kan i dagsläget bara uppnås på tekniskt inriktade yrkesprogram.

Industrin behöver både och

Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling vilket kräver skickliga yrkesarbetare med både praktiska och teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver kunskaper inom matematik, svenska och engelska utöver yrkeskompetensen. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet till vidareutbildningar i vuxen ålder.

Alla gymnasieelever har rätt att få denna breda kompetens. Det är dock viktigt att de får rätt information och praktiska möjligheter att läsa in högskolebehörighet. Vi vill också att Skolinspektionen förtydligar och understryker denna rättighet

För att öka attraktionskraften hos både de tekniska yrkesprogrammen och det teoretiska teknikprogrammet måste skola, arbetsliv och politik samverka i större utsträckning. Detta sker inom konceptet Teknikcollege, där utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå certifieras utifrån tio kriterier som parterna – arbetsgivare och fack – inom industrin gemensamt har tagit fram. I dag finns det ett 130-tal Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare fördelade över i stort sett hela Sverige i 27 regioner.

Måste erkänna värdet

Parterna inom Göteborgsregionens Teknikcollege som består av företrädare från 11 certifierade utbildningsanordnare men inte minst företrädare från vårt regionala näringsliv med representation från bland andra Volvo, SKF, Borealis, HEKA-Mylab, E-Vital, Tonsjö AB, Lecor, IMEK, BRG, Göteborgsregionens kommunalförbund samt arbetsmarknadens parter IF Metall och Teknikföretagen, kräver att regering, kommuner och myndigheter erkänner värdet av de yrkestekniska utbildningarna och bidrar till deras överlevnad, särskilt nu i en period med minskade ungdomskullar.

Så länge politiska beslutsfattare blundar för problemen blir det svårt att finna konstruktiva lösningar.

Erik Alexandersson

ordförande för Göteborgsregionens Teknikcollege

Bengt Forsling

ordförande Riksföreningen för Teknikcollege i Sverige

Representanter för industrin inom Göteborgsregionen och dess tio certifierade utbildningsanordnare som är verktyget för industrins långsiktiga kompetensförsörjning.