Förhandlingarna med den nya grekiska koalitionsregeringen om stödprogrammets framtid går mot ett avgörande. Efter turbulensen kring de dubbla grekiska valen behöver programmet troligen justeras för att bli hållbart. Övriga EU måste därför bestämma sig. Ska programmet revideras, eller ska Grekland sparkas ut i kylan?

Vi tvekar inte om att Grekland bör stanna kvar. Det mesta tyder nämligen på att ett utträde skulle bli en kaotisk operation utan vinnare. Ett stort antal europeiska företag skulle göra drastiska förluster på sina exponeringar mot Grekland. Dessutom skulle spridningseffekter sannolikt ge ett rejält konjunkturfall och en period av farlig finansiell oro i hela Europa. Konsekvenserna skulle kunna bli katastrofala. Även Sverige skulle dras med i raset.

För både greker och övriga EU är det därför klokast att se till att programmet kommer på fötter igen. Huvudansvaret faller på grekerna själva. De har fallerat på viktiga punkter och behöver strama upp arbetet. Ett tungt ansvar faller dock även på övriga EU. På den sidan finns flera felsteg att korrigera:

•  Den extrema och ensidiga åtstramningsdogmen har fått råda trots att den tidigt slog fel. Detta har genererat en förödande recession som bara gjort budgetsaneringen svårare.

•  Prognoserna har brustit. Grekerna har blivit syndabockar när etappmål missats trots att huvudfelet ofta varit orealistiska antaganden om att åtstramningarna skulle lyfta ekonomin.

•  Det nonchalanta ”Grexit”-pratet har skrämt bort investerare som annars hade valt att satsa i Grekland.

•  Stabila länder som Tyskland och Sverige har avstått från att göra offensiva investeringar som hade kunnat få fart på den europeiska tillväxten och därmed ge Grekland draghjälp.

EU-ledarna och den grekiska regeringen måste nu ta ett gemensamt ansvar för ett långsiktigt hållbart stödprogram. Det ligger i allas intresse att hålla Grekland kvar i euroområdet.

Göran Färm (S)

Europaparlamentariker

Olle Ludvigsson (S)

Europaparlamentariker