Hisingslänken smidigare och ger fler lösningar
En stor skillnad jämfört med Västlänken är att jag i Hisingslänken prioriterar ökad kollektivtrafik till Hisingen framför kortare restider till Haga, skriver ingenjör Mikael Bigert i en slutreplik.
Relaterat
Först vill jag tacka Anneli Hulthén (S), Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V) för deras svar. Det är bra att ledande politiker engagerar sig och tar debatt.
Så ett förtydligande. Hisingslänken innebär att säckstationen Gbg C kommer att trafikeras av fjärrtåg men inte pendeltåg, precis som för Västlänken.
En stor skillnad är däremot att jag prioriterar ökad kollektivtrafik till Hisingen framför kortare tider till Haga. Här kan givetvis dubblerad Marieholmsbro användas. Därutöver måste Hamnbanan ytterligare förstärkas, vilket är med i mitt koncept. Det vore för övrigt intressant att höra mer om era planer på tågtunnel till Hisingen. Budget, tidplan?
Spårvagn på snabbspåret från Olskroken tar i dag fyra minuter till Drottningtorget. Frekvensen är varannan minut. Det fungerar alltså bra redan med dagens trafikering. Annars ser jag gärna att man ökar spårvagnstrafiken till Centrum, vilket ni inte verkar göra.
Inte missledande
Sedan kan jag inte förstå varför mina uppgifter om ekonomin för Västlänken skulle vara missledande. Jag skrev själv till Trafikverket och fick uppgift om att nettonuvärdet för Västlänken, med rimlig osäkerhet i investeringskostnad och med restvärde, är beräknat till sämre än minus 12 miljarder kronor. (Ett mått på den samhällsekonomiska effektiviteten, se not nedan.)
I stället för att spekulera om ”mycket stora belopp” anser jag att man bör studera Järnvägsutredningen.
Vad gäller utsläpp och buller från minskad biltrafik skrevs det till exempel: "Förändringarna är dock små och bedöms utgöra ett par procent."
Om miljön under byggtiden hette det däremot: "Utredningsalternativet Haga–Korsvägen innebär risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna på flest platser."
"Regionförstorande effekter" dömdes ut av Sika i deras remissvar 2006.
Min slutsats blir att hålla fast vid Trafikverkets siffror.
Slutligen har mitt syfte med konceptet inte varit att vi ska skrota Västlänken, utan att visa på möjligheter och propagera för att backupalternativ studeras så att vi har beredskap om Västlänkens kostnader går över 20 miljarder.
Mikael Bigert
ingenjör
Not. Västlänken, samlad effektbedömning: http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planer-och-beslutsunderlag/Nationell-planering/Nationell-plan-for-transportsystemet-2010-2021/Beslutsunderlag-till-Nationell-transportplan-2010-2021/Beslutsunderlag-i-atgardsplaneringen-2010-2021--bana/Region-Vast/Objekt-i1/






















Följ oss på twitter #gpdebatt















